Sedan 1990 har de svenska växthusgasutsläppen minskat med 8,75 procent, från 72 till 65,7 miljoner ton. För att uppfylla EU:s krav på 17 procent från 2005 till 2020 kommer ytterligare minskningar i ungefär samma storleksordning att krävas.

Hur detta ska lösas är ännu oklart, men i somras presenterade Naturvårdsverket och Energimyndigheten en rapport som gav en klar antydan om hur det hela troligen kommer att gå till.

- Det är inom trafiken och transportsektorn som det finns något att ta av. De står för hälften av de återstående utsläppen, säger Reino Abrahamsson på Naturvårdsverkets klimatavdelning.

Enligt rapporten bör bensinskatten höjas vilket skulle innebära en prishöjning med en krona litern. Dessutom föreslås högre beskattning av stora, bensinslukande fordon, plus en differentierad skatt på förmånsbilar.

I basen på hela beräkningen ligger också en ökad andel så kallade miljöbilar. Totalt skulle alla åtgärder på trafikområdet ge en utsläppsminskning på tre miljoner ton.

Ytterligare två miljoner ton ska bort genom bland annat omställningar inom jordbruket. Slutligen räknar myndigheterna med minskningar på två till fyra miljoner ton genom köp av utsläppsrätter i u-länderna.

EU:s andra krav på Sverige, 49 procent förnyelsebar energi till 2020, går att uppfylla, enligt Energimyndigheten. Men det är oklart hur lång vägen är dit, eftersom bara vissa typer av värmepumpar får räknas in. Därför ligger Sveriges förnyelsebara energi i dag någonstans mellan 40 och 44 procent

Oavsett detta krävs en kraftig utbyggnad av vindkraften och en fortsatt satsning på bioenergin för att Sverige ska nå målet.

Statsminister Fredrik Reinfeldt försöker lugna dem som oroas för att klimatpolitiken ska svida i plånboken.

- Med en politik som får ekonomin att växa, så blir det mer pengar i löne- och pensionskuverten, en del av de pengarna kommer att gå till ökade bensinkostnader.