Människans förbränning av kol, olja, naturgas och andra fossila bränslen är 15 gånger så stora nu som de var i början av 1900-talet. Snabbaste ökningen har skett sedan 1950-talet.
Förra året tillfördes atmosfären 29 miljarder ton koldioxid som bildats vid fossil förbränning. Siffrorna är sammanställda av miljöorganisationen Earth Policy Institute i Washington som hämtat uppgifterna från det amerikanska energidepartementet och oljebolaget BP.

Earth Policy Institute konstaterar att bara fyra länder står för hälften av de globala utsläppen: USA, Kina, Ryssland och Japan. I den officiella statistiken är det USA som toppar listan, men Karl Hallding, expert på Kina och miljö vid Stockholm Environment Institute, tvivlar på att Kinas statistik stämmer med verkligheten.
- Kinesisk statistik ska man ta med en stor nypa salt. Det finns väldigt mycket småskalig kolbrytning och koleldning i Kina som de säkerligen inte har kontroll över, säger Karl Hallding som ett exempel på varför statistiken är svajig.
Ett
annat exempel är att beslut på central nivå inte efterlevs lokalt.
- Man beslutar exempelvis att alla små cementfabriker, som är en stor utsläppskälla, ska stängas. Men så öppnas de igen.

Enligt Karl Hallding finns det initierade bedömningar som säger att utsläppen kan vara så mycket som 50 procent högre än de officiella siffrorna.
- Det finns anledning att fundera över om inte Kina redan är den största utsläpparen av i alla fall koldioxid, anser han.
Han anger flera skäl. Kina är till största delen ett fattigt u-land med dåliga system för datainsamling. Mer än hälften av befolkningen hör till de allra fattigaste. Bara cirka 3 procent lever på västerländsk nivå.
Dessutom är efterlevnaden av miljölagar och arbetsmiljölagar minst sagt dålig ute i landet, i städer och provinser där företag är verksamma. Den ekonomiska utvecklingen går före andra hänsyn.
- Plus att det finns mycket korruption. Ledarna på den nivån är ofta både politiska ledare och har affärsintressen, säger Karl Hallding.
Den ekonomiska
samarbetsorganet OECD har nyligen avslutat en översyn av Kina, där Karl Hallding har ingått i expertgruppen. Där pekas just glappet mellan lagstiftning och efterlevnad ut som ett stort problem för landet.

Ett troligt scenario som Karl Hallding presenterar är att planerade och beslutade kolkraftsprojekt i Kina fram till 2012 innebär en ökning av utsläppen som kan vara upp till fyra gånger större än de minskningar som Kyotoprotokollet ger.
De nya siffrorna som visar att utsläppen ökade 2005 är inte helt oväntade, men nedslående. USA står alltjämt utanför Kyotoprotokollet. Kina är visserligen part i Kyotoprotokollet, men har inget åtagande.
- Man kommer aldrig att få med Kina om inte USA visar ledarskap och gör någonting. Men även EU måste visa att vi kan leva upp till vårt Kyotoåtagande, säger Lars Westermark, chef för klimatavdelningen vid Naturvårdsverket.

EU har som åtagande i Kyotoprotokollet att minska utsläppen med 8 procent till 2012, och det kan gå om alla länder anstränger sig, säger
han.
Siffrorna från Earth Policy Institute visar inte oväntat att elproduktion från kol- och oljekraftverk orsakar störst andel av utsläppen, 40 procent. Mindre uppmärksammat är att fastigheter och bostäder även globalt är en stor källa till koldioxidutsläpp, med 14 procent av utsläppen.