Utredaren Bengt Holgersson lämnade på måndagen över sin klimatutredning till miljöminister Andreas Carlgren.
Holgersson målade vid sin presskonferens upp en i stora drag dyster framtidsbild.
Vi kommer i Sverige att få fler värmeböljor med bland annat ökad smittspridning som följd. Rennäringen kommer att få ökade problem när temperaturen stiger. Därmed kommer nämligen också skogen att växa fortare och bli ännu mer ekonomiskt intressant, vilket kan leda till ökade konflikter mellan rennäring och skogsbruk.
För att Sverige ska kunna förbereda sig och vidta åtgärder i rätt tid föreslår utredaren också att det inrättas en klimatanpassningsdelegation vid varje länsstyrelse. Dessa delegationer ska hjälpa kommunerna att planera för ett varmare klimat och följderna av detta.
- De klimatscenarier som utredningen tagit fram innehåller osäkerheter,men är ändå tillräckligt robusta för att användas som underlag i samhällsplaneringen, säger utredaren Bengt Holgersson i ett uttalande.
Bengt Holgersson vill också att delar av de myndigheter som i dag sysslar med konsekvenserna av klimatförändringarna, bland andra SMHI, förs samman i en ny myndighet, Institutet för klimatforskning.
- Det finns givetvis stora osäkerheter i våra beräkningar, men vi vill visa hur viktigt det är att vidta åtgärder redan nu, för att inte Sverige ska drabbas onödigt hårt, säger Bengt Holgersson.
I sin utredning konstaterar Holgersson också att risken för ras och erosion kommer att öka i stora delar av landet och att detta kräver förstärkta insatser. Bland annat kommer erosionen längs Sveriges långa kust att ta fart.
Cirka 1 800 kilometer är i farozonen och på en yta av 1 100 kvadratkilometer ligger i dag 150 000 fastigheter i riskzonen, det vill säga de kan komma att förlora marken under sig. Ytterligare 150 000 fastigheter kan också vara i farozonen för ras och skred, vilket gör att över 300 000 fastigheter är i fara på längre sikt.
Beroende på hur klimatutvecklingen blir beräknas detta kosta mellan 30 och 100 miljarder kronor om inte åtgärder vidtas snabbt.
För att så snabbt som möjligt kunna minimera riskerna föreslår utredaren att en liggande proposition ändras så att man lättare kan förhindra att kommunerna låter bygga på mark där riskerna för ras och skred kommer att öka.
Också dagvattenledningarna kommer att utsättas för mycket stora påfrestningar till följd av de ökade skyfallen. Vattenkvaliteten kommer att sjunka och därför krävs mer avancerad reningsteknik i våra reningsverk.
Men det finns också fördelar och vinnare i en klimatförändring. Skogsbruket kommer att få en högre tillväxt och ges förutsättningar för nya trädslag. Men risken för att nya lövträd betas bort av viltet växer samtidigt.
Även om utredarens experter är osäkra på om det kommer att blåsa mer så utgår de från att vindskadorna på skogen kommer att öka när marken blir blötare och skogen föryngras fortare.
Också jordbruket kan räkna med ökad avkastning. I slutet av seklet räknar utredarna med att vegationssäsongen har blivit tre månader längre.
Bland andra vinnare finns naturligtvis energiproducenterna som kan räkna med fyllda vattenreservoarer som följd av det ökade regnandet.
Fjällen kommer att förbuskas och Östersjön kommer att bli sötare, skillnaden i salthalten mellan Bottenviken och Östersjön kommer i princip att försvinna.
I Mälardalen kommer enligt utredarna i ett 100-årsperspektiv temperaturklimatet att bli detsamma som i norra Frankrike i dag, men med den skillnaden att nederbörden blir högre i Sverige.
