Än en gång stod kampen om ordförandeposten i det moderata ungdomsförbundet mellan två starka kandidater. 2002 ställdes Johan Forsell mot Christofer Fjellner. Då vann Fjellner sedan Forsell dragit sig ur inför slutkvoteringen. 2004 ställdes Mats Larsson mot Johan Forsell och den gången vann Forssell.

Och när Fredrik Reinfeldt valdes till ny ordförande på förbundsstämman i Lycksele 1992 var det också något av en rysare. Sveriges nyvalde statsminister vann med 58 röster mot 55 före den dåvarande ordföranden Ulf Kristersson – i dag borgarråd i Stockholm. Den kongressen var kulmen på en lång period av interna stridigheter mellan de konservativa och nyliberala grupperingarna inom förbundet, där Reinfeldt representerade de konservativa och Kristersson de nyliberala.

Någon sådan vattendelare fanns inte inför valet på Scandic hotell i Sollentuna. Årets kandidater hette Mattias Thorsson och Niklas Wykman. Båda är marknadsliberaler som vill vrida den moderata politiken flera varv åt höger.
– Jag är 25 år och kommer från Kalmar. Efter gymnasiet flyttade jag till Stockholm och i dag är jag teamledare på ett callcenter samtidigt som jag studerar matematisk statistik.

Så presentar sig den nye MUF-ordföranden Niklas Wykman. Och så här beskriver han den politik som han vill föra.
– Vi måste vara en frihetlig högerutpost i svensk politik. Vi ska ta initiativ till tuffa debatter angående ekonomisk frihet, stärkt försvar och en stark polis. Men framför allt ska vi vara en röst för unga människor som känner att det är tufft att komma in på arbetsmarknaden, som kanske jobbar vid sidan om studierna men inte tycker att det ger lön för mödan. Vi ska driva på för att unga människor ska känna att Sverige är ett land där man kan förverkliga sina drömmar.

Varför tror du att Mattias Thorsson var valberedningen förslag när du hade stöd från flest distrikt?
– Det tror jag beror på att han hade stöd hos just de personerna. De känner varandra väl och arbetar tillsammans på det centrala kansliet. Men att det blev så gör ingenting – jag tror inte att konsensus är bra.

Att många av stämmoombuden såg Mattias Thorsson som det rationella och trygga valet stod ganska klart. Allt medan ombud efter ombud klev upp i talarstolen och vittnade om vad Niklas Wykman betytt för dem personligen. Och om hur karismatisk och entusiasmerande han kan vara.