Mellan 80 och 120 personer ur den svenska utlandsstyrkan i Afghanistan antingen åker, eller kommer tillbaka från, ledighet i Sverige varje vecka.

Problemet är att det inte finns tillräckligt med säkra transporter till och från flygplatsen i Marmal utanför Mazar-e-Sharif, eftersom fordonen och förarna från skyttekompaniet behövs vid olika operationer.

– Det är inte så att vi utsätter soldaterna för någon fara i samband med transporterna, snarare är det så att eftersom vi upprätthåller en så hög skyddnivå så dras många personer in i det engagemanget i stället för operationer i de värsta områdena, säger överste Gustav Fahl, chef för de 500 svenskarna i Mazar-e-Sharif.

För att inte behöva avbryta pågående operationer så har den svenska Isaf-styrkan blivit beroende av att få åka med i finländska, amerikanska och tyska fordon.

Och "de ställer all mer motvilligt sina begränsade resurser till vårt förfogande", skriver företrädarna för utlandsstyrkan, Gustav Fahl och stabschefen överstelöjtnant Peter Cauwenbergh, i ett brev till Högkvarteret.

– Men de är hjälpsamma och ställer upp, vi får låna bussar och de har även varit med och skyddat våra transporter, säger Gustav Fahl.

Nu begär företrädarna för ulandsstyrkan fler och större splitterskyddade fordon, i första hand fyra stycken pansarterrängbilar 180, med plats för elva passagerare, till transporterna. De förslår även att de ska få ner utbildade besättningar, vagnchef, förare och skytt, från de nationella skyddstyrkorna till fordonen under perioder då trycket är högt.

– Det är resurser som redan finns inom försvarsmakten, men det kräver en del logistik vilket inte är löst på en vecka, säger överste Gustav Fahl.

Den svenska Isafstyrkan begär även förläggningsmöjligheter vid Marmal för ett 70-tal personer. De förslår ett antal tält med sängar och hygiencontainrar där personalen kan övernatta vid förseningar eller tidiga ankomster.