Om det rent juridiskt är tillåtet att sprida den typen av information som Svenska motståndsrörelsen gör med sin aktion är svårt att avgöra.

Göran Gräslund, generaldirektör på Datainspektionen, tror inte att det faller under personuppgiftslagens (PUL) regelverk.

– Jag är tveksam till att PUL skulle gå att tillämpa här. Jag ska titta på det under morgondagen och resonera kring det här med mina kolleger, säger han till SvD.se.

Om och i så fall när Svenska motståndsrörelsen lanserar en hemsida med ett register över dömda pedofiler kan dock PUL tillämpas och sätta stopp för sajten – om inte organisationen begärt frivilligt utgivningsbevis.

Spridningen av information om dömda pedofiler kan däremot falla under regelverket kring förtal. Annika Lagerqvist Veloz Roca, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet, förklarar att förtal inte är beroende av att uppgifterna är sanna.

– En person kan säga någonting som är sant och ändå fällas för förtal, om det inte finns någon försvarlig grund att sprida informationen.

Justitiekansler Göran Lambertz säger att ämnet är komplicerat.

– Yttrandefriheten är långtgående. Skriver man sanna uppgifter så klarar man sig ofta därför att det anses vara försvarligt. Men det finns inte prövat i domstol hur långt man får berätta kränkande saker om människor. I det här fallet menar man att man vill skydda barnen, men gör det spridningen försvarlig? Det är inte så lätt att avgöra, säger han till SvD.se.