Efter fem års kamp mot en hjärntumör dog hans nioåriga dotter Meja i slutet av oktober. Medan mamma och pappa höll om henne somnade Meja till sist in hemma i sin säng. Familjens sorg var gränslös, men efter att den värsta chocken hade lagt sig började Jimmy Fredriksson att jobba igen. Efter en tid var han uppe i halvtid och målet var att successivt ta sig tillbaka till heltid.

Men Försäkringskassans regler tillåter inte att han sörjer sitt barn längre, även om hans läkare anser att han bör vara halvtidssjukskriven. För några dagar sedan kom ett telefonsamtal med beskedet att han nu måste börja jobba heltid.

–Man känner sig lite grann som ett papper i stället för en människa. De borde ta reda på hur personen som de ska ta beslut om mår, säger Jimmy Fredriksson, som aldrig fått träffa sin personliga handläggare.

Han hade tänkt finna sig i sitt öde men skrev sin berättelse på Facebook. Responsen blev enorm och på bara några timmar hade tiotusentals människor läst den och upprörts över hur han blivit bemött.

Det var något Jimmy Fredriksson inte alls hade räknat med, men som gör att han nu känner att han har en skyldighet att överklaga beslutet.

–Det måste bli en ändring för de som råkar ut för att mista sitt barn. Det måste finnas någon typ av sorgepenning, någon garanti för att du faktiskt får vara hemma rätt så länge när det händer. Man är ju en spillra, helt enkelt, säger han.

På Försäkringskassan beklagar man sin hantering av ärendet.

–I de flesta långtidssjukskrivningar träffar ju vi personerna och gör en utredning. Tyvärr har inte det skett i det här ärendet, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare.