Tonen mot partivännerna ute i landet var hård när Jimmie Åkesson för två veckor sedan uppmanade ”extremister, rasister och rättshaverister” att lämna Sverigedemokraterna – annars väntar uteslutning.

”Från och med nu råder nolltolerans och arbetet med att städa upp i leden ges högsta prioritet”, skrev partiledaren i ett mejl som gick ut till SD:s samtliga företrädare.

När partiets kommun- och landstingskonferens inleds idag i Västerås konstaterar Martin Kinnunen, partiets pressansvariga, att ett enda utträde bekräftats via mejl som en följd av Åkessons uppmaning, och ytterligare tre personer ”misstänks” ha begärt utträde av samma orsak.

Det betyder att flera uteslutningar är att vänta vid SD:s nästa partistyrelsemöte i november, troligen fler än den handfull uteslutningsärenden som behandlades vid förra partistyrelsemötet, enligt Kinnunen.

–Vi vet inte hur många som egentligen känner sig träffade. Däremot har vi haft en rekordbra medlemstillströmning i oktober på hundratals personer. Vi tror att brevet genererat fler nya medlemmar än det fått personer att lämna partiet.

SvD har gått igenom de fall där olämpliga uttalanden lett till att medlemmar uteslutits ur partiet. Eftersom flera kritiker internt hävdar att riksdagsledamöterna kommer undan med liknande fadäser har vi till höger om artikeltexten ställt några citat mot varandra.

Flera tidigare sverigedemokrater värjer sig starkt emot att Åkessons brev så tydligt riktar sig till lokala företrädare.

Mattias From, ledamot i Kungsbacka kommunfullmäktige, hör till dem som tidigare uteslutits. Enligt honom räckte det med att han på sin blogg kritiserade partiledningen för att inte vilja ta ställning för en palestinsk stat (se citatet ovan).

–De hävdade att jag uttryckt stöd för antisemitiska åsikter, vilket absolut inte stämmer. Uteslutningsärendet öppnades direkt – utan att någon från ledningen pratade med mig en endaste gång.

I alltför många fall beror uteslutningarna på att medlemmarna kritiserat ledningen offentligt, menar han.

–Inkonsekvensen är uppenbar. Lokalaktivister sparkas efter minsta snedsteg, medan personer i ledande ställning kommer undan lättare.

From menar att kritiken mot toppstyrningen är utbredd, men att få vågar uttala sig offentligt.

Allan Jönsson, ordförande i Bjuv som är partiets största kommunförening, är en av de som råkat illa ut för att ha stuckit ut hakan. Han kritiserade för några år sedan partiledningens höga löner och var då på väg att bli utesluten.

–Vissa kan hålla på i åratal med vad jag kan tycka är partiskadlig verksamhet utan att bli uteslutna. Samtidigt finns de som åker ut för lätt på alldeles för lösa grunder.

Han säger att han själv reagerat på uttalanden från högt uppsatta sverigedemokrater.

–Det finns några som kan ligga i gråzonen. Det de säger påverkar så klart hur folk längre ned uppfattar partiet.

Att personer högt upp uttrycker sig på ett sätt som kan ifrågasättas gynnar naturligtvis inte partiet, menar Jönsson.

–Vi har blivit ett slags magnet för tokdårar och extremister. Att vi har tydliga värderingar och ett partiprogram att följa tycks inte hjälpa. Det blir fel ändå.

Var går då gränsen för vad man får säga?

–Man måste titta på varje fall för sig, se om den är en enskild dumdristighet eller om det går att sätta in i ett ideologiskt mönster, säger Martin Kinnunen, SD.

Statsvetaren Andreas Johansson Heinö konstaterar att det – i alla partier – alltid är lättare att rensa ut nedåt än uppåt:

–Personer som har en stark ställning i övrigt har ett kapital att ta av, säger han.

Johansson Heinö bekräftar bilden av Sverigedemokraterna som ett toppstyrt parti. Men han säger att det också varit en nödvändighet för att ledningen skulle kunna genomföra de reformer som gjorde att partiet röstades in i riksdagen 2010.

–Med tiden kommer det att bli svårare att toppstyra SD. När partiet växer får det också fler grupperingar, vilket märks på att ungdomsförbundet inte längre går i moderpartiets ledband. Men än så länge har det inte varit någon nackdel för partiet med toppstyrningen – tvärtom har den gynnat partiet.

Inom SD-rörelsen menar somliga att partiet blivit för politiskt korrekt och likt de övriga partierna. Men det finns gränser även där. Det har Lennart Carlström, kommunfullmäktigeledamot i Härnösand, fått erfara. Han uteslöts ur SD tidigare i år efter att ha sagt att invandrare och moskéer inte utgör ett hot.