Större delen av askmolnet från utbrottet på Island stiger mycket högt upp i atmosfären, enligt SMHI.

Fast om höga halter av stoft når marknivå innebär det en risk för hälsan, enligt Tom Bollander, docent vid institutet för miljömedicin.

– Man får hoppas att det håller sig på högre höjd så att det regnar bort. Om det skulle komma ned kan det leda till en hel del problem. Om det blir väldigt höga partikelhalter så kommer vi alla att märka det i form av irritation i öga, näsa och svalg, säger han.

Människor med någon sjukdom i luftvägarna riskerar då att bli sämre.

– Det kan visa sig genom extra sjukhusinläggningar. Vissa människor som är riktigt sjuka kanske kan dö, säger han.

Om molnet däremot rör sig till mycket hög höjd i atmosfären kommer det inte kunna regna bort, utan kommer att sprida sig över hela jorden. Då kan det ha effekter på klimatet, och göra den redan kyligare våren ännu kallare, enligt Bollander.

För stora vulkanutbrott kan påverka klimatet.

– De kan få stora konsekvenser för klimatet under åratal framåt, beroende på mängden av partiklar som kommer högt upp i atmosfären, säger Christian Bigler, docent i miljövetenskap vid Umeå universitet.

Askan från ett vulkanutbrott har en nedkylande effekt genom att den ökar reflektionen av solljus.

Ett exempel är vulkanen Pinatubos utbrott på Filippinerna 1991. Partikelmolnet från den vulkanen gjorde att den globala temperaturen sjönk med någon grad under ett par år efteråt.