Brås uppdrag var att följa upp och utvärdera effekterna av yrkesutbildning för intagna. En annan uppgift var att utvärdera den reform som skulle göra det lättare för fängelsedömda att ta del av i Nystartsjobben, Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobb- garantin för unga.
Enligt Brå är intagna, anstaltschefer och yrkeslärare överens om att yrkesutbildningen fungerar bra. De tror också att utbildningen verkligen ger förutsättningar att få arbete efter fri- givningen. Dessutom bidrar utbildningsverksamheten till att höja de intagnas självkänsla samtidigt som den skapar bättre stämning på anstalten. Efter- frågan på utbildning är dock större än tillgången. Brå anser därför att Kriminalvården borde utöka antalet utbildningsplatser.
–Ett problem när det gäller yrkesutbildning på anstalterna är att man inte genomför en planering redan i häktet. Gjorde man det skulle en person som efter- frågar utbildning till kakelsättare kunna placeras på en anstalt där utbildningen finns. Nu är det andra saker som avgör var de dömda hamnar, kommenterar Göran Karlsson i styrelsen för Kris, Kriminellas revansch i samhället.
Övergången till ett liv i frihet fungerar sämre. Endast ett 100-tal personer har tagit del av åtgärder som Nystartsjobb, Jobb- och utvecklingsgaranti och Jobbgaranti för ungdomar under utslussning eller vid villkorlig frigivning.
En tänkbar orsak till detta är att lågkonjunkturen gjort arbets- givare mindre benägna att ta in någon på Nystartsjobb. Det kan också vara så att den undersökta gruppen kan ha för stora problem för att passa in, skriver Brå i rapporten.
–Betydligt fler skulle nog kunna få sådana jobb bara de visste att de fanns. Informationen borde ges till de intagna i grupp och inte till enskilda som frågar efter den. Detta kunde lämp- ligen ske i de så kallade visionsrummen som finns ute på anstalterna, säger Göran Karlsson.
