Utrikesminister Carl Bildt, som nyligen personligen besökte Kabul, talade igår optimistiskt om utvecklingen inom hälsovård och möjligheterna till utbildning. Det är den ena sidan av det afghanska myntet. Den andra sidan är betydligt mörkare:

Hittills i år har 261 utländska soldater (152 amerikaner och 109 ur Isaf-styrkan) dödats, vilket redan överstiger fjolårets siffra, som då var den högsta sedan kriget inleddes hösten 2001.

Talibanerna har fortsatt öka sin närvaro och har idag kontroll över eller stark närvaro i över halva Afghanistan. Talibanerna kryper allt närmare Kabul, som snart är inom skotthåll.

När Sverige ökar biståndet från 300 miljoner till 500 miljoner kronor årligen och bland annat talar om en satsning på den afghanska polisstyrkan och alternativa inkomstkällor för afghanerna är det rätt väg att gå. Men den krävs en internationell samordning, och framför allt ett nytänkande från USA, om det ska få något genomslag.

För USA har insatsen i Afghanistan under George Bushs ledarskap i första hand handlat om ”kriget mot terrorism”. Det har inneburit samarbete med knarkbossar när så krävts, bombinsatser mot misstänkta medlemmar ur terrornätverket al-Qaida utan större hänsyn till civila offer och låg prioritet på en uppbyggnad av det civila samhället.

Efter sju år med den amerikanska politiken har afghanerna tappat tron på utländskt stöd. Talibanerna hälsas inte välkomna, men hatet mot de utländska soldaterna är i många fall större. Dessutom finns en ökad medvetenhet om att talibanerna kanske vinner i det långa loppet och då kan det handla om överlevnad att stå på segrarens sida.

Därför kan vi hoppas att den svenska linjen med ett starkare stöd för den civila återuppbyggnaden får gehör inom en bred EU-krets, men framför allt i den tillträdande amerikanske presidentens administration. Barack Obamas makttillträde den 20 januari har redan skapat förhoppningar om en ny strategi för kriget i Afghanistan.

Frågan är öppen om det fortfarande finns tid att rädda den afghanska staten från ett nytt sammanbrott. Svaret kommer i hög grad att påverka säkerheten för de snart 500 svenska soldaterna i norra landsdelen.