Flera stora vägar stängdes av i rusningstrafik, det blev driftstörningar i avloppsnätet och i flera villaområden orsakade den dåliga avrinningen översvämmade källare efter helgens kraftiga regn i Göteborgsområdet. Idag ser det ut att vara dags igen. På morgonen gick SMHI ut med en klass 1-varning för Västra Götaland – kraftiga regnskurar, kanske så mycket som 40 millimeter väntas under fredagen.

Rapporterna om översvämningar i framför allt Västsverige har avlöst varandra i sommar, och att klimatförändringarna gett oss tätare intensivare skyfall är de flesta forskare överens om. Men klimatförändringarna är inte hela förklaringen till de problem vi nu ser. Ytterligare en bidragande orsak till översvämningarna är den ökande urbaniseringen. Dräneringssystemen som designades för en annan stadsplan än den vi tänjer allt mer på har inte utvecklats i den takt som både landsbygd och stad skulle behöva, menar forskare som SvD har talat med.

– När man bygger ut samhället ökar belastningen på avrinningssystemen. Upptagningsarean blir större när vi ser en allt snabbare ökning av antalet hårda ytor som asfalterade ytor och tak på byggnader, säger Anders Wörman, professor i vattendragsteknik vid KTH i Stockholm.

Han får medhåll av Per Lindmark, biträdande lantbruksingenjör på Jordbruksverkets vattenenhet som i en rapport förra året varnade för att problemen kommer att förvärras om man inte ser över dräneringssystemen. När allt större områden av åkermark bebyggs får marken svårt att suga upp vattnet på samma sätt som tidigare.

Grundproblemet är bristande underhåll menar han – ökande vattenflöden ovanpå det gör situationen svår på sikt.

– Många av de system som finns idag är gamla, diken, och fördämningar och vallar kan ibland vara uppåt 100 år.

Jordbruksverket har därför föreslagit att man på de mest utsatta ställen ska dimensionera diken, bygga nya dammar och förstärka vallar. Men även se över lagstiftningen.

– Vi behöver kunna leda om vattenflöden till områden där de gör minst skada, i dagsläget är det komplicerat.

För det krävs ett större nationellt grepp menar Per Lidmark som önskar att frågan kom högre upp på dagordningen i rikspolitiken. Han tror att en anledning till bristen på samordning kan vara att det ofta handlar om stora infrastrukturinvesteringar om man vill komma åt problemen och därmed också stora kostnader. Alla är överens om att problemen kommer att växa, men ingen vill blicka så mycket längre fram än de närmaste åren. En bild som Helena Hallagård, chef för rörnätet på kommunala Göteborg vatten känner igen.

– De här frågorna är så komplicerade och rör så många olika myndigheter så det skulle behövas ett politiskt perspektiv och en förbättrad samordning mellan kommunerna.

Själv upplever hon att kommunen arbetar långsiktigt – nya regler för lägsta golvnivå har införts och man arbetar även med att dimensionera rören större och se över gatubrunnar och avrinningssystem. Problemet är snarare historien.

– Vårt största problem är egentligen att vi slåss mot historien, byggnader som aldrig skulle bli godkända idag men som fortfarande står där är de som drabbas värst.