Det viskas i korridorerna att Nobelförsamlingen, eller rättare sagt den betydligt mindre Nobelkommittén vid Karolinska institutet som gör själva jobbet, inte har det så lätt i dessa Nobeldagar. Under de senaste åren har de mest uppenbara medicinpristagarna betats av den ena efter den andra. Och nu börjar skaran av självskrivna priskandidater att glesna betänkligt.

Detta sägs naturligtvis inte offentligt. Tvärtom. Allt runt Nobel är omgärdat av högaktningsfullt hemlighetsmakeri, det ingår i konceptet och varumärket. Och numera, sedan SvD för två år sedan kunde avslöja nobelpristagaren i medicin i förväg, har sekretessen nått ”paranoida nivåer” som någon uttryckte saken.

Ändå är intetystnadens mur runt Nobelutnämningarna helt kompakt. Den har sprickor och sedan några år tillbaka är det rätt många som spekulerar om prisen även i naturvetenskap. Och därtill tämligen välinformerat.

Inte minst viktig är den ansedda privatägda informationsbyrån Thomson Reuters som sedan sju år fokuserar på just de naturvetenskapliga Nobelprisen. Den har tagit fram en lista på internationella forskare som publicerats och citerats tillräckligt ofta för att kunna tänkas ha Nobelprisstatus. Dessutom pekar Thomson Reuters varje år ut ett antal konkreta namn från sin lista.

Det gamla finaamerikanska Laskerpriset utgör också en god utgångspunkt för spekulationer. Nästan varenda nobelpristagare i medicin har fått Lasker något eller några år tidigare.

Hur är oddsen för medicinpriset i år?

1. Den klara favoriten får anses vara japanen Shinya Yamanaka som stått på högt på Nobellistan i flera år tillsammans med en eller ett par äldre kollegor. Han har utvecklat en speciell variant av stamceller som kallas iPS som kan få vuxna celler att utvecklas baklänges till omogna stamceller.

Trots haussningar på förhand har han alltså blivit överhoppad i flera år. En orsak är att varningssignalerna om att de fantastiska cellerna eventuellt kan medföra risker inte har tystnat.

2. Läkemedel är andra kandidater: dels till de forskare som tagit fram de nu inte längre så nya reumatikerpreparaten, dels till dem som utvecklat cancerpreparatet Gleevec mot en ovanlig form av blodcancer. Också de storsäljande blodfettssänkande statinerna nämns ibland.

3. Informationsbyrån Thomson Reuters förslag är tre medicinpris till sammanlagt sju forskare från USA, Japan och Kanada för tämligen ny och utomordentlig krånglig men mycket basal grundforskning på cell- och gennivå. Alltså den typ av okontroversiella nobelpris som utdelarna så ofta tycks älska och som alltid finns där att ta till.

4. En självklar lysande succé finns samtidigt att hämta bland Lasker-vinnarna om de svenska Nobelutdelarna har tillräckligt med mod och frifräsighet. Det är den kinesiska forskaren Tu Youyou som hittade och utvecklade den nya malariamedicinen artemisinin. Den används över hela världen, har räddad miljontals människors liv och har starkt bidragit till att denna urgamla farsot nu långsamt håller på att besegras.

Tu Youyou har allt ur pr-synpunkt: kvinna, från Kina som inte gör annat än längtar efter Nobelpris och med en fantastiskt intressant historia om hur detta mirakelmedel hittades bland Kinas uråldriga traditionella örtmediciner.

Det är alldeles för tidigt, säger de luttrade. Men kanske kan hon få priset i kemi. Kemikommittén brukar ibland ligga flera år före medicin.