”Enkel valmatematik. 112000. Det är inte svårare än så.” Budskapet på Feministiskt initiativs (FI) t-shirt visar hur många röster som krävs för att få en plats i Europaparlamentet om valdeltagandet hamnar på ungefär samma låga nivå som i EU-valet 2004. Då gick bara 37,9 procent av de svenska väljarna och röstade.

Det gör att flera småpartier nu hoppas vinna en plats i Bryssel och Strasbourg. Vid sidan om FI kämpar bland annat Sverigedemokraterna (SD) och Piratpartiet om missnöjda väljare som kan tänkas överge de etablerade partierna eller resa sig från sofflocket för att gå till vallokalen.

–All vår planering utgår från att vi kommer in, och jag tror verkligen att vi gör det, säger Christian Engström, vice ordförande i Piratpartiet och förstanamn på deras valsedel.

Det visade även Synovate/DN:s opinionsundersökning i veckan, där Piratpartiet fick 5,1 procent av rösterna. Själva mätningen ska inte övervärderas, påpekar Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Men tillägger att uppmärksamheten den leder till kan göra att partiet kommer in eftersom människor enligt politisk psykologi gärna röstar på en ”vinnare”.

Förra EU-valet var det Junilistan som kom från ingenstans, blev tredje största parti och knep tre mandat.

–I den här typen av val, man kallar det för andra rangens val som inte betyder lika mycket som nationella val, finns det ett större utrymme för en sorts blind proteströstning. Därför kan man tänka sig att det kan gå lite hur som helst, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Med olika hjärtefrågor kan småpartierna ta väljare från samtliga riksdagspartier, även om både Feministiskt initiativ och Piratpartiet i första hand hoppas mobilisera väljare som tidigare inte brytt sig om att rösta.

–Jag tror att vi har störst potential att ta från de väljargrupper som inte har röstat alls tidigare. Generellt tror jag att vi tar från vänsterkanten, V, MP och S, säger Gudrun Schyman, partiledare för FI och partiets förstanamn i EU-valet.

Piratpartiet tror att deras budskap om ett fritt och öppet internet borde locka liberala och borgerliga väljare, samtidigt som SD hoppas nå EU-kritiska väljare.

–Jag tror att vi kan ta från både Junilistan och Miljöpartiet, kanske också de EU-kritiska väljarna från övriga partier. De jag tror vi får minst från är Vänsterpartiet, säger Sven-Olof Sällström, toppkandidat för SD.

Tommy Möller vid Stockholms universitet anser att de etablerade partierna bör vara oroliga.

–Även om opinionsmätningen gav Piratpartiet framgång tror jag att de etablerade partierna ser Sverigedemokraterna som ett större hot. Gör SD ett starkt val, blir det ett avstamp inför den stora valrörelsen nästa år, säger han.

Valforskaren Sören Holmberg vid Göteborgs universitet tror också att SD kan ta väljare från riksdagspartierna. I riksdagsvalet 2006 lockade partiet väljare från S och lyckades också få soffliggare och blankröstare att bege sig till vallokalen. Samtidigt tog FI röster från vänstern.

Enligt veckans opinionsundersökning lockade Piratpartiet främst yngre män som vid tidigare riksdagsval röstat på något av de rödgröna partierna.

–Jag trodde det skulle peka mer åt den högra sidan på den politiska skalan, men denna typ av frihetliga värderingar finns förstås även inom vänstern. Det är kanske naturligt också om man ser det som ett uppror mot etablissemanget, säger Tommy Möller.

Men även om ett lågt valdeltagande gör att ribban för att komma in i parlamentet sänks är det inte enbart är positivt för småpartierna. SD tror själva att det kan bli svårt att mobilisera partiets väljare – något som valforskaren Henrik Oscarsson håller med om.

–Lågt valdeltagande missgynnar absolut SD. Enligt våra studier av SD-väljarna i 2006 års val är det väldigt svårmobiliserade grupper, säger han.