Enligt överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål kan beslut om ett brott har begåtts komma att fattas under fredagen.

– Det innebär antingen att man lägger ned utredningen eller att man delger misstanke om brott, säger Britta von Scholutz, pressansvarig vid Åklagarmyndigheten, till TT.

– Ett eventuellt åtal kommer i sådana fall senare, tillägger hon.

Riksenheten för polismål har hållit de första förhören i förundersökningen om Håkan Juholts misstänkta bedrägeri. Första fasen är att fastställa om något brott över huvud taget begåtts.

– Vi har samlat in och håller på att samla in handlingar. Sen håller vi förhör, jag vill inte berätta vem vi har förhört men kan säga att vi hållit förhör under dagen, säger chefsåklagare Stefan Göransson.

För att dömas för bedrägeri krävs att en person har vilselett någon annan på ett sätt som leder till en så kallad förmögenhetsöverförelse – alltså att gärningsmannen tjänat pengar medan offret förlorat pengar.

Men även om det skulle vara bevisat att Juholt lämnat felaktiga uppgifter som gjort att han fått ut mer pengar än han borde så är det inte säkert att han är skyldig till bedrägeri. Enligt Håkan Westin adjunkt i juridik vid Uppsala universitet kommer man då in på frågan om uppsåt.

– I det objektiva synsättet är kanske alla rekvisit uppfyllda. Men sen är frågan om det har varit hans uppsåt? Det finns ett generellt krav på att gärningar ska vara begångna uppsåtligen.

Att inte känna till reglerna påverkar egentligen inte skuldfrågan men kan få betydelse för uppsåtet. Så länge Håkan Juholt tror att han handlar i enlighet med regelverket så har han inte uppsåt att begå brott.

Uppgifterna från Juholts assistent, att S-ledaren blivit informerad om regelverket och var medveten om felaktigheterna när han begärde full ersättning för övernattningsbostaden i september, kan få betydelse.

– Om någon får veta att han bara har rätt till halva hyran och ändå begär att få hela hyran så är det ett uppsåtligt handlande i min mening. Om man kan bevisa att han visste det när han gjorde sin ansökan.

Också Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, tror att det blir frågan om uppsåt som avgör utredningens utgång.

– Man måste visa att personen haft som uppsåt att vilseleda, inte bara att personen haft vinning av det här. Mycket talar för att det är uppsåtsfrågan som blir den springande punkten.

Ett undantag kan vara om Juholt haft kontakt med Riksdagsförvaltningen och underrättat dem om att han skickade in pappren i avvaktan på att förhållandena skulle redas ut.

– I så fall har man inte uppsåt. Men det beror helt på hur det gått till och där verkar det finnas olika uppgifter, säger Petter Asp.

En annan sak som kan få betydelse är hur blanketten ser ut. Om Juholt uttryckligen begärt ut hela hyresbeloppet är det mer graverande än om han bara angett hyran, redogjort för omständigheterna och inte specificerat hur hög ersättning han vill ha.

– Han kanske inte har sagt att han vill ha en viss summa. Han kanske har begärt ersättning enligt regelverket under vissa omständigheter. Det är en viss skillnad och beror på hur blanketten ser ut och vad man uttryckligen påstår, säger Westin.