Därmed förvärras försvarets helikopterkris ytterligare. Så sent som 23 juli i år avrådde Försvarsmakten regeringen från att förlänga insatsen med de två helikoptrar som då fanns på HMS Carlskrona i Adenviken. Skälet var ”nuvarande hårt ansträngda resurser”.
Nu urholkas de resurserna än mer genom myndighetens eget agerande. SvD har tagit del av interna dokument som visar att 18 yngre officerare vid Helikopterflottiljen riskerar att förlora jobbet. De flesta är högt specialiserade helikoptertekniker.
Teknikerna hotas av uppsägning eftersom de tackat nej, eller inte svarat, på en uppmaning att tjänstgöra utomlands. Försvarsledningens linje är att de därför ska sägas upp grund av ”arbetsbrist”.
- Tekniker har jag redan brist på. De här teknikerna behöver vi för att för att få fram våra insatser i tid, säger helikopterflottiljens chef överste Magnus Westerlind till SvD. Han förklarar att teknikernas insatser i Sverige är nödvändiga för att kunna hålla hela helikopterflottan i luften.
- Teknikerna behövs för att vidmakthålla våra insatser, säger Magnus Westerlund.
Överste Westerlind har därför vädjat till försvarsledningen att hans tekniker inte ska sägas upp utan föras över till en ”övergångsorganisation”. Enligt Försvarsmaktens personaldirektör Per-Olof Stålesjö är detta dock endast aktuellt för ”ett fåtal”. Detta fåtal ska sedan sägas upp så snart deras vakans i insatsorganisationen är fylld. Men det kan visa sig vara lättare sagt än gjort.
- Det tar sex till åtta år att utbilda en helikoptertekniker från scratch, påpekar Magnus Westerlund.
Folkpartiets försvarspolitiker Allan Widman är mycket kritisk till hur Försvarsmakten driver igenom skyldigheten att tjänstgöra internationellt.
- Man bjuder med armbågen genom att inskärpa arbetstagarnas skyldighet utan att tala om vad Försvarsmakten ska göra för att uppmuntra dem som tar på sig denna extra skyldighet. Det sker med stor okänslighet och utan att ha gått igenom varken de praktiska eller juridiska konsekvenserna, säger Allan Widman som också är advokat.
