För Miljöpartiets del är dagens överenskommelse med regeringen och Socialdemokraterna "acceptabel", anser Per Gahrton.

– Det finns ingen militär seger, så det hade varit bra om uttåget hade gått ännu lite snabbare, säger han till SvD.

Flera politiker har kommenterat uppgörelsen på sina bloggar. Utrikesminister Carl Bildt skriver att det har funnits skillnader i synsätt mellan partierna.

"Men i ett läge som detta är det närmast en nationell skyldighet att alla gör sitt allra bästa för att finna det som förenar. Och det är det som nu skett", skriver Bildt.

Han framhåller att den internationella Kabulkonferensens slutsatser i somras tvingar fram en delvis ändrad inriktning på den svenska insatsen mot att gå över till en mer stödjande än stridande uppgift. Men för nästa år blir inte förändringarna så stora, enligt Bildt.

Tidigare miljöminister Lena Sommestad (S) är i sin blogg kritisk till överenskommelsen. Hon saknar en svensk, socialdemokratisk röst som står upp emot militariseringen.

"Vad vill Mona Sahlin i det internationella samarbetet? Är det rimligt att prioritera trupp i Afghanistan när pengar i Europa saknas för avgörande och långsiktiga insatser till gagn för fred och avspänning? Att förorda fredlig insats utomlands i stället för militär ska inte vara en fråga för vänsterpartiet. Det borde vara en fråga för socialdemokratin", skriver hon.

Sommestad menar att militära insatser spinner vidare på en kolonial tradition som Europa borde göra allt för att bryta.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson tolkar överenskommelsen som att regeringen tvingats anpassa sig till SD.

"Det här visar att vi påverkar politiken trots de övrigas ambition att hålla oss utanför", säger han i ett uttalande.

"Vad jag kan utläsa av det här är att regeringen känt sig oerhört pressad och tvingats ta några stora steg tillbaka för att nå en bred majoritet i riksdagen och inte låta oss fälla avgörandet. Resultatet av uppgörelsen ligger mycket nära vår utgångspunkt för Afghanistaninsatsen", skriver Åkesson.