- De mår bra, säger professor Mats Brännström om de inblandade.

- De två första transplantationerna gjorde vi i helgen. De föregicks av en mycket lång utredning av både donatorer och av de som fick livmödrarna, säger Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi, på en presskonferens i Göteborgs universitets lokaler vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Ett team bestående av gynekologer, transplantationskirurger, operationssköterskor, narkosläkare, narkossköterskor och undersköterskor var med under de två livmoderstransplantationerna, där kvinnorna hade olika förutsättningar.

- En var född utan livmoder och en hade drabbats av livmoderhalscancer. De mår bra och vårdas på Sahlgrenska sjukhuset nu. Allt ser bra ut vad gäller de transplanterade livmödrarna, säger Brännström.

- Men att åstadkomma graviditet kan göras först efter tolv månader. Så om det är en lyckas transplantation vet vi först 2014.

Båda är i 30-årsåldern.

- Den stora fördelen är att det är lätt att planera ingreppet, säger Michael Olausson, överläkare i transplantationskirurgi och professor i klinisk transplantationskirurgi, om varför livmödrarna fördes över från mamma till dotter.

Mats Brännström ser ytterligare fördelar:

- Och så är det så att livmodern har visat att den fungerar, den har burit en graviditet tidigare, säger Brännström.

- Vi har sagt, och fått godkänt för, att kvinnorna kan få upp till två barn, det är upp till vad de önskar. Men efter det ska livmodern inte sitta kvar.

Livmoderstransplantationerna anses kontroversiella, och stoppades först av etikprövningsnämnden. Men i maj fick Brännström klartecken.

- Det har gjorts en omfattande etikanalys och en viss nyttaanalys. Man måste ta hänsyn till att det är en levande donator. Det är etiskt kontroversiellt.

Två livmoderstransplantationer har tidigare gjorts, en i Saudiarabien och en i Turkiet, dock inte från mor till dotter utan med andra donatorer. I ena fallet en levande och i andra fallet en avliden.