Grunddatat kommer från Statens folkhälsoinstitut som redovisar alkoholkonsumtion och alkoholförsäljning. Ur samma databas har vi hämtat information om brottslighet och dödlighet.
Siffrorna för alkoholrelaterad dödlighet har Statens folkhälsoinstitut sammanställt utifrån uppgifter från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Där definieras alkoholrelaterad dödlighet så här: ”Sjukdomar och dödsfall med alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak registreras enligt ICD-klassifikationssystemet ICD-10 (Injuries and Causes of Death) och omfattar diagnoser som alkoholpsykos, alkoholberoende, alkoholbetingad levercirrhos, alkoholförgiftning och olycksfall. Diagnoser (ICD-10): E244, F10, G312, G621, G721, I426, K292, K700-709, K860, O354, P043, Q860, T510519, Y901-909, Y911-919, Z502, Z714.
/.../
De ICD-10 koder som ingår i respektive indikator anges inom parantes. Alkoholrelaterade leversjukdomar (K70.0, K70.1, K70.2, K70.3, K70.4, K70.9) underliggande- eller bidragande dödsorsak och annan och icke specificerad levercirros (K74.6) underliggande- eller bidragande dödsorsak. Alkoholförgiftning (F10.0, T51.0, T51.1, T51.2, T51.3, T51.8, T51.9) underliggande- eller bidragande dödsorsak. Alkoholindex (diagnoser där ordet alkohol ingår, index framtaget av Socialstyrelsen) underliggande eller bidragande dödsorsak. All data är åldersstandardiserad. Källa; Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen.”
Antal döda beräknas per 10 000 invånare (medelfolkmängden) 15 år och äldre. 5-årsmedelvärden. Siffrorna är åldersstandardiserade och påverkas därför inte av åldersstrukturen i länet, kommunen eller stadsdelen. Läs mer här vilka källor Statens folkhälsoinstitut använder och hur datat definieras.
För brottslighet redovisas misshandel, rattfylleri och övriga alkoholbrott. Siffrorna har hämtats från Brottsförebyggande rådets databas om anmälda brott, räknats om och sammanställts av Statens folkhälsoinstitut. De olika brottsbenämningarna definieras så här:
”Misshandelsbrotten utgör majoriteten av de våldsbrott som polisanmäls i Sverige. Misshandelsbrott är i hög grad kopplade till den svenska ruskulturen. Det finns ett stort mörkertal och man räknar med att ungefär en fjärdedel av alla misshandelsbrott anmäls till polisen. Det är vanligare att grova brott anmäls än lindriga brott. Brott mellan obekanta anmäls oftare än mellan bekanta och brott som sker på allmän plats anmäls oftare än de som sker på privat plats.”
”Med rattfylleri och grovt rattfylleri avses brott mot lag om straff för vissa trafikbrott (1951:649, 4, 4a §§). Rattfylleribrott upptäcks främst genom polisens kontroller. Mörkertalet är således stort och de faktiska rattfylleribrotten är betydligt fler än vad brottsstatistiken visar. ”
”Rattfylleribrott upptäcks främst genom polisens kontroller. Mörkertalet är således stort och de faktiska rattfylleribrotten är betydligt fler än vad brottsstatistiken visar. Utvecklingen av anmälda rattfylleribrott visar till stor del vilka resurser polisen sätter in för att bekämpa dessa brott. År med stora polisiära insatser på trafikområdet ger många anmälda rattfylleribrott och vice versa. Rattfylleri under påverkan av narkotika infördes i lagstiftningen den 1 juli 1999 men kom inte att särredovisas i statistiken förrän år 2001. ”
”Med alkoholbrott menas brott mot alkohollagen. Tillexempel olovlig tillverkning/försäljning/hantering/innehav av alkoholdrycker och sjöfylleri. Rattfylleri är också ett alkoholbrott men ingår inte i dessa siffror utan redovisas separat. Brott mot alkohollagen upptäcks i stor utsträckning genom polisens spaning. Utvecklingen av anmälda brott mot alkohollagen avspeglar således i stor utsträckning vilka resurser polisen sätter in för att bekämpa dessa brott. ”
