De borgerliga ungdomsförbunden är splittrade i synen på om statsrådens korta yrkeserfarenhet utanför politiken är ett problem eller inte.
En granskning av ministrarnas bakgrund som SvD redovisade i gårdagens tidning visar att de främst sysslat med politik sedan de slutade gymnasiet. I genomsnitt har de arbetat utanför politiken i 7,1 år, varit heltidspolitiker eller arbetat politiskt i 17,44 år och studerat i 3,75 år.
Statsråden från C och KD ligger topp när det gäller tiden de ägnat åt politik efter gymnasiet. Aron Modig, ordförande Kristdemokratiska ungdomsförbundet, tycker det är ett stort problem. Ju kortare erfarenhet utanför politiken, desto mindre representativa blir ministrarna, menar han.
–Det är också oroväckande att så många politiker tycks vara ekonomiskt beroende av sitt politiska uppdrag då de inte har någon civil karriär att luta sig tillbaka på om de skulle bli av med sitt uppdrag, säger han.
Adam Cwejman, ordförande i Liberala ungdomsförbundet, är också kritisk.
–Ministrarna måste vara sakkunniga i sina ämnen. Ett liv i ett parti, för att hamna i en position, behöver inte leda till sakkunskap i det ämnet, säger han.
Han tycker att partierna måste rekrytera bredare. I dag blir det de mest lojala som får uppdragen.
–Det är inte bra.
Hanna Wagenius, ordförande i Centerpartiets ungdomsförbund, anser att lång erfarenhet av politik kan vara en fördel.
–Politiken en komplicerad bransch. Det är jättesvårt att ta sig framåt utan att man lägger ned mycket tid. Man måste ägna mycket tid åt att skapa sig ett namn och en position.
En annan fördel ministrar som ägnat lång tid åt politik har, enligt Hanna Wagenius, är att de lärt sig att kompromissa.
Katja Isacsson, andre vice ordförande i Moderata ungdomsförbundet, tycker att ministrarnas korta yrkeserfarenhet utanför politiken inte är något större problem:
–Det är blandning av erfarenheter och av människor som gör att man gör ett bra jobb. Jag har fullt förtroende för hur statsministern har utsett sina ministrar.
