Efter den arabiska våren när kvinnorna stod sida vid sida med männen på Tahrirtorget i Kairo i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter väcktes ett hopp att de vackra orden den här gången kanske även skulle omfatta kvinnorna.

Så blev det inte.

Kvinnor utgör ynka två procent i det nya folkvalda parlamentet. Och bara sex av hundra i kommittén som utsågs att skriva Egyptens nya grundlag var kvinnor.

När det gäller kvinnofrågan är Egypten ett splittrat land. Å ena sidan finns där en kvinnorörelse som i flera decennier enträget har arbetat för att stärka kvinnornas rättigheter och som av många arabiska kvinnoaktivister ses som en förebild och föregångare.

Å andra sidan finns den bistra verkligheten. 97 procent av Egyptens kvinnor är könsstympade. Kvinnomisshandel är vanligt och hälften av kvinnorna tycker själva att mannen har rätt att slå sin fru. Sexuella trakasserier är lika vanliga som trafikstockningar. Många flickor gifts, eller lovas bort, som barn. 40 procent av kvinnorna är analfabeter, de utgör endast 21 procent av arbetskraften och äger fem procent av den odlingsbara marken. Många kvinnor saknar även id-handlingar vilket försvårar deras deltagande i samhället och det politiska livet.

När Muslimska brödra- skapets Muhammad Mursi valdes till president i somras lovade han att ge kvinnor samma rättigheter som män och inkludera dem i politiken. Ändå blev många kvinnoaktivister oroliga och undrade om valet skulle leda till diskriminerande lagstiftning som till exempel slöjkrav, könssegregerad undervisning och förbud för kvinnor att jobba inom vissa yrken.

Tre månader senare och med omvärldens ögon på sig verkar det som att Mursi och Brödraskapet är smartare än så.

Kvinnor är nyckfulla och känslosamma, de är bra som hustrur och mödrar – men aldrig som ledare och härskare. Det budskapet fick en reporter för New York Times sig till livs nyligen när hon bevistade en samlevnadskurs tillsammans med en grupp unga egyptiska kvinnor och män. Föreläsningen ingick i Brud och brudgum mot satan, en fyraveckorskurs sponsrad av välgörenhetsorganisationen Family House som i sin tur finansieras av Brödraskapet. Förutom samlevnadskurserna erbjuder organisationen även ekonomiskt bistånd till familjer i nöd, äktenskapsförmedling samt massbröllop för sämre bemedlade par. På mindre än ett år har Family House expanderat från ett enda kontor till 18 runt om i Egypten. Organisationens budskap stämmer bra med Mursis politiska program, Renässansen, som betonar ”kvinnans ursprungliga roll som hustru och moder med ansvar att föra människosläktet vidare” och förespråkar just samlevnadsundervisning som verktyg.

Det är närmast diaboliskt. Samtidigt som omvärlden och inhemska aktivister ligger på för att öka kvinnornas inflytande hjärntvättas, enligt New York Times, den yngre generationen i föreläsningssalar där männen sitter på de främsta raderna och kvinnorna på de bakre.

”Kan du som kvinna ta ett beslut och hantera konsekvenserna av ditt beslut”, frågar föreläsaren berättar tidningens reporter.

Kvinnorna skakar på huvudena och föreläsaren fortsätter:

”Nej, men män kan. Gud skapades oss så eftersom ett skepp inte kan ha mer än en kapten.”