Det är några områden som sticker ut när Folkhälsoinstitutet, FHI, i övrigt beskriver utvecklingen av svenskarnas konsumtion av alkohol, narkotika och tobak som ganska stabil senaste åren.

Vi ser några mycket oroande utvecklingstendenser, säger Nils Stenström, enhetschef vid FHI och huvudansvarig för den rapport om det drogförebyggande arbetet som ska överlämnas till regeringen inom kort.

Det mest påtagliga är att många fler unga män i åldern 20-29 år dricker så mycket att de riskerar att skadas och bli beroende, enligt myndigheternas definition.

Mellan åren 2004 och 2008 ökade ”riskbruket” hos hela gruppen kraftigt och för de 25-29-åriga männen var det nästan en fördubbling, från sju till 13 procent av dem.

Det är en högre andel än för befolkningen som helhet där sju procent har ett riskabelt alkoholdrickande, enligt senaste folkhälsoenkäten med uppgifter från i fjol.

Samtidigt ser vi en ökning av akuta alkoholskador, vilket också är oroande, framhåller Nils Stenström.

Till de akuta skadorna räknas exempelvis alkoholförgiftning som har blivit mycket vanligare de senaste tio åren, liksom misshandel och rattfylleri.

Det är skador som alla har ett samband med det ökade riskbruket bland yngre män. Antalet anmälda misshandelsfall hade ökat med 47 procent förra året jämfört med tio år tidigare, de anmälda rattfylleribrotten med 42 procent, enligt Brottsförebyggande rådet.

Varför ökar det riskabla drickandet?

 Främst beroende på att alkoholen har blivit mer tillgänglig. Fler serveringstillstånd, ökade öppettider på krogarna och en intensifierad marknadsföring mot unga, anser Nils Stenström.

För andra året i rad ökade också antalet dödsfall där man funnit narkotika i kroppen, oavsett om det bidragit till dödsfallet eller inte.

Det kan peka mot att det skadliga bruket ökat, menar Nils Stenström.

I rapporten lyfter han också fram hur ungdomarna har börjat röka mer medan befolkningen som helhet valt att fimpa i stor utsträckning. Av eleverna i nian röker nu 30 procent av flickorna och 23 procent av pojkarna, enligt årets skolundersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Nästan alla kommuner arbetar i dag drogförebyggande, med särskilda samordnare anställda. Varför händer det inte mer?

Men man har främst inriktat sig på att försöka begränsa efterfrågan. Det finns hundratalet metoder men många saknar vetenskapligt stöd. Information i skolor och olika kampanjer har exempelvis svagt bevisad effekt.

Istället bör fokus ligga på att minska tillgången på alkohol, narkotika och tobak, anser Folkhälsoinstitutet som förordar restriktiv lagstiftning, kontroll och tillsyn samt begränsade öppettider och tillståndsgivning.

Det går faktiskt att vända trenden. De finns effektiva program som syftar till att minska narkotikan och alkohol i restaurangbranschen och bland ungdomar. Men det är viktigt att de här metoderna sprids än mer, speciellt de som hindrar att skadliga alkoholvanor grundläggs i tidig ålder, säger Nils Stenström.