Böter är i dag den vanligaste påföljden för unga som begår brott. Nästan varannan dömd tonåring mellan 15 och 17 år straffas med böter. Justitieminister Thomas Bodström är kritisk, och föreslår inom kort en lagändring.
– De påföljder som finns i straffsystemet är inte anpassade efter unga. De är skrivna av vuxna, och tänkta att dömas ut till vuxna. Fängelse och böter är dåliga påföljder för unga, säger han.
I ett utkast till lagförslag, som SvD har läst, radar justitiedepartementet upp argumenten mot att döma kriminella barn och ungdomar till dagsböter:
• Straffet har inte ”de rehabiliterande inslag som regeringen anser är en grundsten”.
• Den unge motiveras inte att leva laglydigt. ”Tvärtom kan höga bötesbelopp medföra en skuldsättning som kan försvåra den unges etablering i vuxenlivet.”
• Bötesstraffet kan verkställas av någon annan, till exempel en förälder.
I stället vill regeringen införa en ny påföljd för landets yngsta lagöverträdare: ungdomstjänst. Den ska, så långt det är möjligt, ersätta böter och korta fängelsestraff för kriminella under 18 år.
– Det är en påföljd som känns för ungdomarna. De får arbeta av det här oavlönat, och det blir en väldigt tydlig koppling till att man har gjort fel och måste betala tillbaka till samhället, förklarar Thomas Bodström.

I dag kan ungdomstjänst bara dömas ut till tonåringar som samtidigt får vård inom socialtjänsten. Och bara hälften av landets kommuner har infört påföljden, något som justitieministern inte tycker är acceptabelt. Därför vill han att samtliga kommuner, enligt lag, ska bli skyldiga att ordna ungdomstjänst till unga lagöverträdare.
De ska kunna sona sitt brott genom att jobba utan lön, i lägst 20 timmar och högst 150, enligt det utkast SvD har läst. Arbetsuppgifterna, som ska vara ”meningsfulla”, kan utföras inom den kommunala verksamheten, i ett trossamfund eller en ideell förening. Tonåringar som begått brott med ett straffvärde på över ett år ska normalt inte dömas till ungdomstjänst.
Huvudansvaret för de yngsta lagöverträdarna ska även i fortsättningen ligga hos socialtjänsten. ”Ungdomarna bör så långt det är möjligt hållas utanför kriminalvården”, slår justitiedepartementet fast.

Men regeringen föreslår nya inslag i påföljdssystemet:
•Unga som behöver extra stöd och vägledning ska kunna få en särskilt kvalificerad kontaktperson, så kallad ”ryggsäck”.
• Det ska bli obligatoriskt för kommuner att ordna medling mellan brottsoffer och gärningsmän som är under 21 år. I dag finns modellen i ungefär varannan kommun.
– Många inser vad de har ställt till med först när de konfronteras med brottsoffret. På det här sättet kan de få en ordentlig möjlighet att inse vilken skada de gör när de till exempel begår ett rån av en mobiltelefon, säger Thomas Bodström.
De två samarbetspartierna står bakom huvuddragen i lagförslaget. Men företrädare för både vänsterpartiet och miljöpartiet betonar för SvD att kommunerna måste få mer pengar för att klara de nya kraven.
– Vi har hävdat vikten av att staten tillskjuter medel, så att kommunerna inte hamnar i ekonomiskt trångmål, säger Leif Björnlod (mp), ledamot i justitieutskottet.
Han är dock positiv till att färre unga kriminella ska straffas med dagsböter.
– Böter har en destruktiv inverkan på deras liv. Jag hoppas ju att det här ska leda till att vi får fler ungdomar från brottets bana, det är det viktigaste.