1. Hur skiljer sig rättsprocessen från andra när det är unga inblandade?

Det är mer regel än undantag med stängda dörrar i allvarliga rättsfall med unga inblandade, enligt Roberth Nordh, docent i processrätt.

– Det är för att de inte ska drabbas allt för hårt av rättegången, det kan vara en enorm psykologisk påverkan när det sitter åhörare och lyssnar och det skrivs i tidningarna, säger han.

Enligt honom tas ingen särskild hänsyn till unga.

– Rättegången är till sin natur likadan som en vanlig rättegång men man kan behöva ta fler pauser och åklagare och advokater kan behöva anpassa tekniken i frågeställandet.

2. Vad kan de dömas till?

Väldigt få unga under 18 år döms till fängelse, istället döms de till sluten ungdomsvård enligt den så kalade LSU. För närvarande är de 60 ungdomar runt om i landet.

Maxstraffet för mord är fyra år och experter som SvD talat med tror på tre–fyra år vid en fällande dom.

– Men om pojken var väldigt starkt påverkad av tjejen så skulle det kunna göra att han får ett mindre straff för att han var under påverkan. Och tjejen kan faktiskt dömas hårdare än honom om hon döms för att ha påverkat honom. För att dömas för anstiftan måste hon ha haft ett uppsåt, men det kan räcka med att hon haft en misstanke om att det skulle kunna hända och varit likgiltig inför det, säger Lena Holmqvist, universitetslektor i straffrätt Uppsala universitet.

Generellt är straffen kortare än fängelsestraff, men det finns ingen chans till villkorlig frigivning.

3. Vad händer med dem om de döms?

Om den 16-årige pojken döms hamnar han troligtvis på Råby eller Sundby ungdomshem. De är båda specialiserade på att ta hand om unga dömda för grova våldsbrott och mord. Om flickan döms kan hon hamna på Brättegården i Västsverige.

På Råbys slutna avdelning finns åtta unga, berättar Lina Lindqvist, psykolog på Råby ungdomshem. Här får de ta del av program för ilskekontroll och mot kriminalitet.

I övrigt är det mycket fysisk aktivitet, men inte styrketräning eller kampsport. Tanken är att de inte ska umgås ensamma för att undvika att dåliga kontakter skapas. Många återfaller ändå i brott.

– Samvetet kommer ofta ikapp dem här, men när man kommer hit är man oftast rätt avstängd. Vi försöker hitta vägen dit, vad som ledde till det som hände, berättar Lina Linqvist.

– Här måste vi skilja på brottet och personen, att det är en pojke det handlar om, inte en mördare, säger hon vidare.

4. Har det blivit vanligare att unga dödar varandra?

Under sommaren har tre unga kvinnor dödats i Sverige. I samtliga fall misstänks förövarna vara unga män som känner offren. Men enligt Sven Granath på Brottsförebyggande rådet, Brå, är det extremt ovanligt. Under de senaste 20 åren har liknande fall inträffat ungefär en gång vartannat år. Ofta är de bekant eller släkt med sina offer.

5. Är de åtalade ungdomarna psykiskt sjuka?

Ungdomarna har genomgått en liten sinnesundersökning som visar att det ”kan misstänkas” att flickan lider av en allvarlig psykisk störning, både vid gärningen och undersökningen. Några sådana misstankar finns däremot inte när det gäller pojken. Domstolen eller åklagare och advokater kan yrka på att en större psykiatrisk undersökning ska genomföras före domen, enligt Gunnar Bergholtz, professor i processrätt vid Lunds universitet.