Pakistans utrikesminister sade på måndagen officiellt att Mehdi Ghezali är fängslad. UD har ännu inte fått några formella besked från Pakistan om de två andra svenskarna och deras barn. Sverige har därför begärt att få veta var svenskarna hålls fånga och vad de anklagas för.

Att Pakistan dröjer med att formellt underrätta Sverige kan bero på att det ger möjligheter till fler förhör. De gripna har enligt uppgifter från flera håll hörts också av amerikansk och brittisk säkerhetstjänst.

UD har reagerat mot att de pakistanska myndigheterna håller den tvåårige pojken fängslad.

–När det gäller det lilla barnet har vi framfört vår oro över det faktum att ett litet barn finns frihetsberövat sedan en längre tid tillbaka, säger ambassadör Cecilia Julin vid UD till SvD.

Händelserna måste vara en mardröm för svenska myndigheter. Tre personer som de under stor möda tidigare sett till att få fria från utlandet har rest rakt in i världens farligaste område, förknippat med terror. Och blivit gripna.

Mehdi Ghezali är mest känd av de tre och var i över två år fängslad hos amerikanska militären på Guantanamo-basen.

Men även paret Munir Awad, 28, och Safia Benaouda, 19, har varit fängslade utomlands.

De blev ett fall för svenska myndigheter redan 2007. Enligt deras egen berättelse var Munir Awad, då 25 år, och hans gravida fästmö Safia Benaouda, då 17 år, i Dubai för att besöka Munirs vän. Men de kom på att de ville semestra ett par veckor i Somalia. De hade hört att det inte varit så lugnt i det krigshärjade landet på många år.

Men plötsligt befinner sig det svenska paret mitt i brinnande krig och flyr mot den kenyanska gränsen där de grips. De hamnar senare fängelse i Etiopiens huvudstad och fruktar för sina liv.

Munir Awad berättade senare för SvD:

–Slagen, sparkarna, försöken att strypa oss. Andra förhördes nakna, utsattes för skenavrättningar. De kände väl hat mot oss för att vi var muslimer.

–Vi vet att Säpo fick hem oss och jag är tacksam.

Säpo kommenterade fallet med att säga att de klev in när UD gick bet.

Safia Benaouda sade vid hemkomsten att hon inte hade berättat om resan för mamma Helena Benaouda, som är ordförande för Sveriges muslimska råd.

–Jag hade ju aldrig fått resa dit för henne, sade Safia Benaouda, som också avvisade terrormisstankarna.

–Vadå, skulle vi åka dit och kriga på semestern med barnet i magen?

Nu, ett och ett halvt år senare, är de åter fängslade. Enligt Ekot-redaktionen misstänker poliser att Safia Benaouda var med för att gruppen skulle undvika att bli stoppad av polisen.

Men hur träffades trion? Och varför tog de ännu en gång risken att åka in i ett stridsområde?

Av allt att döma beror det på att Mehdi Ghezahlis långa fångenskap på Gauntánamo gett honom ett slags hjältestatus i vissa kretsar. I de sammanhangen träffades de tre, efter Ghezalis återkomst till Sverige 2004.

Safia Benaouda ska enligt sin mamma Helena Benaouda, ordförande i Sveriges muslimska råd, ha uppgett att hon skulle åka på pilgrimsresa till Saudiarabien.

Mehdi Ghezalis pappa meddelade förra veckan att sonen för några dagar sedan ringt honom från Saudiarabien.

Men enligt SvD:s källor har ingen av de tre nu gripna åkt via Saudiarabien, utan de åkte över ett annat land innan de via Iran tog sig in i Pakistan.

Mehdi Ghezali ska enligt pakistansk polis ha uppgett att gruppen varit på väg till ett religiöst möte med gruppen Tableeghi Jamaat, vilket polisen ifrågasätter.

–Det är en väldigt stor rörelse som är opolitisk, missionerande och pacifistisk. Man kan gå ut och in ur den och vara med en dag, en månad eller längre, säger Mohammad Muslim, imam vid moskén vid Sankt Eriksplan i Stockholm och tidigare aktiv i rörelsen.

Höstmötet i norra Pakistan som de gripna sade sig vara på väg till samlar hundratusentals personer.

–Men de som åker dit brukar åka organiserat, man brukar ha koll på varandra och man brukar flyga dit. Det är lätt att få visum, men kanske inte om man suttit på Guantánamo. Vägen som Ghezali kom in via är en ökänd smuggelväg, säger han.

–Om Ghezali varit mycket aktiv i rörelsen tror jag att jag skulle ha känt till det.

Uppslutningen kring Mehdi Ghezali var stor när han fängslades på Guantánamo. Nu är det tystare. I moskén i Örebro har församlingsmedlemmarna känt sig trängda av de senaste dagarnas uppmärksamhet i medierna. Aisar Alshawabkeh är talesman för moskén:

–Det är ramadan nu, en helig månad, och medlemmarna kände sig störda av saker som inte angår dem. Mehdi Ghezali är inte verksam i moskén och inte medlem i styrelsen. Han är fristående från församlingen även om han ibland har förrättat sin bön här, säger Aisar Alshawabkeh.

Han menar att det är orimligt att vända sig till moskén för förklaringar när en muslimsk person grips och säger med glimten i ögat:

–Mehdi Ghezali är en jättebra besökare på Willy´s också. Jag vet inte om ni vill vända er dit och prata med dem om honom?

I den stora bönesalen i moskén sitter män längs väggarna där solljuset flödar in över den grönmönstrade mattan. En frid som kontrasteras mot alla hot som församlingen nu får ta emot.

Gösta Hultén var ordförande för Guantánamogruppen och en av dem som engagerade sig i Mehdi Ghezalis fall när denne satt fängslad på Guantánamo Bay. Han säger att det var ”väldigt dumdristigt av Ghezali att åka till Pakistan” och kommer inte att engagera sig.

– Tills vidare inte på annat sätt än att han inte ska torteras, att han får en oberoende advokat och en rättvis rättegång om det kommer fram tillräckliga bevis.

Advokaterna Anton Strand och Peter Althin, som företrädde Mehdi Ghezali när han satt på Guantánamo, har sagt sig vara Ghezalis juridiska ombud. Advokaterna ska träffa Ghezalis familj i veckan. Om de gripna ska anlita en svensk advokat är det inte något som normalt sett ingår i UD:s konsulära rättshjälp. Idag är det inte ens säkert att det blir åtal och rättegång.

SvD har sökt Mehdi Ghezalis pappa utan resultat.