I januari blev det känt för svenska UD att tre män och en kvinna från Sverige fängslats i Etiopien. Det blev starten på omfattande svenska diplomatiska ansträngningar på tre kontinenter. Det visar tidigare hemligstämplade UD-handlingar från ambassader, konsulära enheten och Säpo som SvD tagit del av.
De svenska diplomaterna på fältet agerade av de samlade dokumenten att döma offensivt. I Afrika hölls samtal med bland andra den somaliska övergångsregeringen, klanledare och Etiopiens regering.
Som en av de första åtgärderna i januari vände sig UD till USA för att få information om vad som hänt med svenskarna. Amerikansk militär deltog vid det laget öppet i jakten på de al-Qaidasympatisörer som misstänktes gömma sig i landet. Kontakten med ”amris”, som USA kallas i de interna UD-mejlen, skedde med landets ambassader i Östafrika och i Stockholm, med försvarshögkvarteret Pentagon samt i Washington.
Men trots att UD så tidigt visste att fångarna fanns hos den etiopiska säkerhetspolisens ökända fängelse i Addis Abeba informerades inte de anhöriga i Sverige. Istället fick de i samtalen med utrikesdepartementet bara höra att det fanns motstridiga uppgifter.
Att departementet hade exakta uppgifter om att fångarna förts till Etiopien, men att UD-tjänstemän ändå mörkade det för de anhöriga att Sverige, uttalades tidigt för SvD av en muntlig källa med insyn i det konsulära arbetet. Det bekräftas alltså nu.
I vad som kallas fallets ”språkregler” bestämde UD i Stockholm, enligt dokumentationen, att det som fick sägas utåt var att UD jobbade för att lokalisera svenskarna men att det var okänt var de fanns.
Den 26 februari verkade ett frisläppande av den 17-åriga Safia Benaouda mycket nära, enligt vad den svenske Etiopien-ambassadören Staffan Tillander rapporterade. Förberedelser för hur den gravida kvinnan skulle få läkarvård och sedan flygas hem till Stockholm påbörjades.
På ambassadör Tillanders mejl svarade Helmer Broberg på konsulära enheten i Stockholm att det vore bäst att inte berätta någonting om saken för Safia Benaoudas mamma förrän ”flickan sitter på planet” till Sverige.
Helena Benaouda säger i dag att det hade det hade betytt mycket att få veta att UD i själva verket var nära en lösning under en tid när hon befarade att hennes dotter var borta för gott:
–Det känns väldigt konstigt att få veta att de inte sa som det var. Det enda jag fick höra när vi pratade var att de inte visste var min dotter fanns. Som mamma hade jag rätt att få veta.
Fredrik Jörgensen, chef för UD:s konsulära enhet som ledde arbetet, betonar att hemlighetsmakeri är ett måste i ett så känsligt läge som då rådde.
–Av hänsyn till både de gripna och till vårt fortsatta arbete att få dem fria kunde vi inte säga vad vi visste, säger han.
Det skulle dröja över fyra veckor innan Safia Benaouda frigavs men även då mörkade UD att man vetat var hon och de andra fanns. Först efter att Säpo kopplats in som mellanhand med etiopisk säkerhetstjänst fick UD besöka fångarna. I de delar som rör Säpo framgår att polisens roll i sammanhanget var strikt konsulär, inte att förhöra kvinnan eller männen.
Safia Benaouda har efter frisläppandet i intervjuer med SvD och New York Times berättat hur hon greps av amerikanska soldater.
Det är känt att USA har specialstyrkor på plats på Afrikas Horn men det framgår inte av UD-dokumenten – som till delar fortfarande är hemliga – om USA i så fall informerade Sverige om gripandet.
UD mörkade för Etiopien-anhöriga
Under en månad visste UD att tre svenska medborgare satt fängslade i Etiopien men deras anhöriga fick inget veta. Tidigare hemligstämplade dokument visar samtidigt hur Etiopien helt nonchalerade de svenska diplomatiska påtryckningarna.
17-åriga Safia Benaouda, 25-årige Munir Awad, 43-årige Youssef El Haitali El och 39-årige Osman Yasin Ahmed hölls fängslade på Afrikas Horn efter att de greps i januari. De befann sig i Somalia när den somaliska övergångsregeringen understödd av etiopisk militär och USA i julhelgen överraskande drev bort de styrande islamisterna.
De fyra greps som misstänkta för att ha stridit för islamistmiliserna, som har band till al-Qaida. I intervjuer med SvD efter frisläppandet, och som för de Säpo-män som besökte dem redan under fångenskapen, har de berättat om tortyr och om förhör av västerländska säkerhetstjänster.
Säpos uppdrag i Afrika var enligt UD-dokumenten enbart som dörröppnare för UD.









