Delar av det kritiserade uttalande som kungen fällde i Brunei har han inspirerats till via informationen från UD.
SvD har tagit del av den promemoria om det politiska läget i Brunei kungen fick läsa inför statsbesöket.
UD beskriver sultanen som en engagerad härskare som uppmuntrar till ökad öppenhet och som värnar om den politiska stabiliteten. Och bland folket väljer många att klaga direkt till sultanen under hans spontana besök i landet, vilket gjort honom populär, heter det i regeringens information till kungen:

Kung Carl Gustaf på galamiddag tillsammans med landets envåldshärskare sultanen Hassanal Bolkliah under statsbesöket i Brunei tidigare i år.

”Missförhållanden påtalas och följs upp. Sådana besök kan komma till stånd efter klagomål från enskilda medborgare. Många väljer att vända sig direkt till sultanen med sina problem i stället för att gå den längre vägen via byråd och kommittéer. Detta engagemang för människors vardag torde ha bidragit till den popularitet som sultanen synes åtnjuta.”
Hovets presschef Elisabeth Tarras-Wahlberg menar att den passagen är mycket lik, ”nästan ordagrann”, kungens svar i Brunei.
– Kungen var förvånad över kritiken, det var hans egen reaktion efteråt. Detta är ju en del av den information han tagit till sig och som han fått från UD, och han har aldrig uttalat sig om det politiska systemet i Brunei, säger Elisabeth Tarras-Wahlberg.

Vidare beskriver UD sultanen Hassanal Bokliah som en man som vill ha öppenhet:
”Sultanen har uppmuntrat till ökad öppenhet och ekonomiska reformer samtidigt som han värnat om politisk stabilitet”.
– Kungen har varit mycket väl inläst på detta. Det sas ju att han var illa påläst, men det kanske är precis tvärtom. Han kanske var för väl påläst, säger Elisabeth Tarras-Wahlberg.

På hovet är man överraskat över att inte Utrikesdepartementet varit tydligare på den här punkten under förra veckans massiva kritikstorm mot kungen:
– De har varit väldigt tysta på Utrikesdepartementet efteråt. Och det är lite förvånande, säger Elisabeth Tarras-Wahlberg.
Enligt regeringen ska dock all informationen som UD gett kring Brunei ses i ett och samma sammanhang. I faktapärmen inför statsbesöket är PM:et om politiken i Brunei bara ett av många underlag.
– Det underlag som tas fram vid utrikesresor är ett komplett material som ger alla aspekter på ett land. Och det gäller att hantera det materialet med insikt, säger utrikesminister Laila Freivalds.
Vid sidan om texten om politiken i Brunei finns också en rapport om de mänskliga rättigheterna:
– Det som står i detta PM, om sultanens sätt att utöva sin makt ska givetvis sättas i förhållande till övrigt faktamaterial i pärmen, bland annat det PM som redovisar brister när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Man måste ta till sig alla uppgifter i pärmen, säger Laila Freivalds.

I den pärm som kungen fick med sig under statsbesöket finns tillsammans med rapporten om det politiska läget i Brunei också en sammanfattning i 21 punkter om läget för de mänskliga rättigheterna.
Där är tonen mycket hård:
•Sultanen härskar med ”i princip oinskränkt makt”.
•Medborgerliga rättigheter är starkt inskränkta. Kvinnor utsätts för diskriminering och religionsfriheten är begränsad.
•I Brunei utdöms spöstraff i ”cirka 80 procent av brottmålen”.
•Förenings- och församlingsfrihet ”finns knappast i praktiken”. Artiklar med kristna inslag censureras.
•Sultanen regerar genom dekret, och ”Medborgarna kan endast försöka påverka sultanens beslut genom att överlämna brev och petitioner när denne rör sig bland folket.”

– Det finns ingenting i den faktapärm som tas fram som enskilt ska framföras om inte vi tagit beslut om att det ska framföras. Och det beslutet handlar om att vi kritiserar bristen på demokrati och mänskliga rättigheter. Detta är en faktapärm och ingen anvisning om vad som ska sägas, säger Laila Freivalds.
Kungen fick mycket hård kritik när han kallade Brunei för ett mer öppet land än något annat.

Moderaternas gruppledare i riksdagen, Mikael Odenberg blir förvånad när han får höra vad som står i UD:s promemoria. Det är mycket likt det kungen sade, säger han:
– Han borde inte sagt något. Men vi kan konstatera att han förmedlade den bild han hade fått av det svenska utrikesdepartementet, säger Mikael Odenberg.
– När kungen fällde sina yttranden lät det ju som han gjorde en egen betraktelse över hur det bruneiska sultanatet fungerar, men det visar ju sig att den uppfattningen ytterst härrör från Utrikesdepartementet. Det är ju svårt att klandra honom för det. Det förefaller som att regeringen har noll koll, säger Mikael Odenberg.

08-13 52 11, ola.billger@svd.se