Tyresö har lyckats minska svinnet

Aira Ruonala ställer in strömmingsflundror i ugnen i skolköket på Tyresö gymnasium. I matsalen är salladsbordet förberett. Dagens matsedel med två rätter har textats på anslagstavlan. Inom kort väntas närmare 1 000 elever välla in.

– Skolan har 1 200 elever, men jag har planerat för 960 ätande. Det är jättesvårt att veta. Man får gissa, säger hon.

Halv elva öppnar matsalen och de första eleverna tar för sig av kebabpytt, strömming och potatismos. Vid ett bord slår klasskompisarna Viktor Nilsson och Caroline Nordén sig ned.

– Det är för tidigt på dagen för att äta, säger Viktor Nilsson, som sitter framför en stor portion som ska slängas.

I ena ändan av salen skrapas resterna ner i stora plasthinkar. Caroline Nordén äter ingenting alls. Hon planerar att köpa en yoghurt i skolans kafé istället.

– Det här ser fejkat ut. Som något man köper i en kartong från Felix och värmer i mikron, säger hon.

Den här dagen är det just Felix som står bakom kebabpytten, som levereras djupfryst till köket. Mycket av det som serveras här är halvfabrikat. I Tyresö kommun finns ett centralkök, som lagar och levererar mat till skolornas mottagningskök .

– Man är ju lite trött på skolmaten, för det är samma mat nu som man fick i sexårsverksamheten, säger Matilda Andersson som går tredje året på gymnasiet.

Mottagningsköken genererar mer svinn än om tillagningen sker på plats, visar Naturvårdsverkets utredning. Det beror bland annat på svårigheterna att spara mat och att beställa rätt mängd.

– Det händer att lärare meddelar oss dagen innan att klassen inte ska äta. Men det tar sju dagar att avbeställa maten, så det hjälper inte oss, säger Aira Ruonala.

Köbildningen i matsalen har identifierats som ett problem som bidrar till svinnet. Under förra läsåret kunde väntetiden vara 20 minuter, säger Jerry Moe, som går trean på byggprogrammet.

– Man äter med ögonen, och tar för mycket för att slippa köa en gång till, säger han.

I höst har därför schemat till matsalen ändrats, för att få en jämnare fördelning av tillströmningen. Skolan har också ett matråd med elevrepresentanter där svinnet är en av de faktorer som tas upp.

– Det handlar om hållbar utveckling. Vi vill inte köpa mat för att sedan kasta den, säger skolans rektor Helene Bergström.

Kommunens arbete med skolmaten gör att svinnet har minskat. Framför allt gäller det överbeställningen av mat, som på gymnasiet minskat från 40 procent 2002 till 14 procent 2008. Tallrikssvinnet - det vill säga maten som eleverna slänger– är däremot konstant.

– Det gör ont i mig att det slängs så mycket. Vi har försökt att påverka, dels genom att skriva i matsalen hur mycket som slängs, dels hur mycket det kostar. "Oj, slängde vi så mycket", säger eleverna. Sedan fortsätter det ändå, säger Aira Ruonala.

Strax före stängningen klockan ett konstaterar hon att det nya kösystemet fungerat fint. Och att beräkningen av portionerna stämde bra, trots att skolan visar sig ha 1 588 elever och inte 1 200. Tallrikssvinnet var däremot desamma, 80 liter. I plasthinkarna blandas orörda strömmingsflundror till en röra med kasserad pytt.

– Jag har nästan blivit deprimerad av det här. Det kan ju bli hårda tider i Sverige, så att maten tar slut. Och så slängs det så mycket mat.

Anna Gustafsson

anna.gustafsson@svd.se

08-13 58 34

Fler artiklar