1 HAR UTANFÖRSKAPET

VÄXT?

Den rödgröna oppositionen attackerar regeringen för att utanförskapet har ökat och jobben blivit färre trots de borgerliga löftena inför valet 2006 om att skapa fler nya jobb. De rödgröna lutar sig mot beräkningar från Riksdagens utredningstjänst och hävdar att det nu är 70000 personer fler i utanförskap än 2006 om man räknar som Moderaterna gjorde i förra valrörelsen.

Alliansen accepterar inte den beskrivningen. Visserligen har arbetslösheten ökat på grund av den finansiella krisen, men samtidigt har antalet sjukskrivna och förtidspensionerade minskat.

–I grunden är det en positiv utveckling men jag tror att svenska folket förstår att den försämrats av den djupaste krisen sedan 1929, säger FP-ledaren Jan Björklund.

Tor Bengtsson är statistiker på SCB och har regeringens uppdrag att följa utvecklingen i 38 stadsdelar i olika kommuner.

Han vågar inte svara på om utanförskapet har ökat eller minskat.

–Det finns ingen entydig definition av utanförskapet. Det är ett vagt begrepp där man ibland menar något känslomässigt, de som inte känner sig delaktiga i samhällets funktioner. En annan vanlig uttolkning av utanförskapet är alla som vill och kan ha ett jobb, men som inte har det. Ska man använda sig av begreppet måste man ha en gemensam definition med variabler som går att mäta.

2 Skapar jobbskatteavdraget jobb?

Alliansen vill veta hur de rödgrönas ”massiva” skattehöjningar kan skapa nya jobb och påstår samtidigt att deras egna jobbskatteavdrag före finanskrisen ledde till 180000 nya jobb.

Från oppositionen pekar man på att arbetslösheten ökat med 100000 personer sedan valet 2006 och att skattesänkningarna för lånade pengar bara ökat klyftorna, där den tiondel som tjänar mest fått 60 procent av skattesänkningarna.

Peter Fredriksson, generaldirektör på IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering:

–Över en konjunkturcykel har jobbskatteavdragen, sänkningen av inkomstskatterna, helt klart betydelse för sysselsättningen. Med den politik som införts borde arbetsutbudet ha ökat, drivkraften för att söka och hitta jobb ökar om skatten är lägre och det gäller särskilt dem med låga inkomster där marginalskatterna har sänkts. Men den kraftiga finanskrisen har påverkat utbudet negativt och gett en ökad arbetslöshet.

Det avgörande för om det blir några nya jobb är hur skattehöjningar eller fortsatta skattesänkningar är riktade efter höstens val, säger Peter Fredriksson.

–Blir det fler sänkningar gynnas arbetsutbudet och då kan fler gå från att inte ha något arbete till att få det. För höginkomsttagarna lär det inte bli någon ökning av sysselsättningen, däremot en drivkraft för utbildning. Skattehöjningar med rim och reson, där man tar bort en del av jobbskatteavdraget, lär inte speciellt påverka sysselsättningen.

3 Är statsfinanserna hotade?

Oppositionen talar om budgetunderskott och att regeringen lämnar efter sig en springnota med ofinansierade skattesänkningar. Nu måste det bli ordning och reda i finanserna, säger Mona Sahlin (S).

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) menar att det ser ut som att Sverige nu kommer ur krisen bättre rustat än nästan alla andra länder. Det är redan ordning och reda i finanserna och nu ska överskottet upp på 1 procent igen.

Hans Lindberg, generaldirektör på Ekonomistyrningsverket, ESV:

–De offentliga finanserna är sunda. Försvagningen mellan 2008 och 2010 är till stora delar en följd av lågkonjunkturen och den expansiva finanspolitik den fört med sig. Nu vänder den globala konjunkturen uppåt. Tillväxten stiger och arbetslösheten faller tillbaka. Sjunkande utgifter tillsammans med stigande skatteintäkter kommer att stärka finanserna på sikt, säger Hans Lindberg.