Flicka, tre månader: kommer in akut på kvällen, knappt vid medvetande. Senare på kvällen får hon kramper.
Pappan, som är advokat och mycket verbal, berättar att flickan slutat andas i samband med att han lekt med henne på golvet i vardagsrummet.
På datortomografin ses diffusa hjärnskador och stora blödningar, framför allt under skallbenet, vita ”kappor” av blod omger hela hjärnan.
Fyra veckor senare har hjärnan förlorat 50 procent av sin ursprungliga volym.
Orsaken är enligt läkarna att barnet skakats våldsamt. Skakningarna har förutom blödningarna också orsakat slitskador i hjärnan.
Föräldrarna är välutbildade och lyckas till en början övertyga alla om att de är oskyldiga till barnets skador. Utredning av polis och socialtjänst ger inget resultat och föräldrarna fortsätter neka.
Barnet överlever med vårdas fem år senare på institution för svår epilepsi. Hon kan varken äta, gå eller sitta. Flickan är blind med en mental ålder motsvarande en månad.
Pojke fem veckor: Pojken är svårt slagen när han kommer in akut till sjukhuset med kraftigt svullet huvud. Den 19 år gamla pappan berättar att han suttit framför tv:n med barnet på bröstet och somnat.
När han vaknar ligger pojken på golvet och skriker.
Datortomografibilden visar en stor krosskada i hjärnan på höger sida. Det finns en fraktur i skallen och hjärnvävnaden tränger ut genom frakturen ut under huden.
Fortsatt hjärnröntgen visar brott på båda lårbenen, den ena frakturen är helt färsk, den andra någon vecka gammal. Pappans förklaring till hur det hela gått till är osannolik.
Enligt läkarna har han sannolikt använt benet som handtag och med hjälp av detta slungat barnet med huvudet före i golvet eller kanske mot en vägg.
Pappan döms till fängelse mot sitt nekande.
Pojken som nu är fem år har en lindrig förlamning i vänster sida. Han har också epilepsi med ursprung i ärret efter hjärnskadan. Han intelligens är inte normal för hans ålder.
Källa: Läkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus
