Två rånmisstänkta släppta

Två personer misstänkta för delaktighet i rånet mot värdedepån i Västberga har släppts. Det rör sig dels om en 31-årig man känd som kampsportaren, dels om en 21-årig man. Samtidigt misstänker serbisk polis att en av huvudmännen bakom rånet är en i Belgrad bosatt bosnienserb som tidigare levde i Sverige.

29 september 2009 kl 16:07, uppdaterad: 29 september 2009 kl 20:32 Serbisk rånkoppling undersöks

De två släppta männen är fortfarande misstänkta för delaktighet i rånet mot värdedepån. Men åklagare anser att de inte kan försvåra utredningen och beslutade därför att sätta dem på fri fot strax efter klockan 16 i dag.

– Det är inte nödvändigt för utredningen att ha dem fortsatt frihetsberövade, säger Varg Gyllander, presstalesperson på Rikskriminalpolisen, till SvD.se.

21-åringen misstänks för medhjälp till grovt rån. Den andra mannen, välkänd inom kampsportsvärlden, är misstänkt för grovt rån.

21-åringens advokat Gustaf Ljungström säger till TT att polisen preciserat den roll som hans klient skulle ha haft i rånarligan.

– Men det är inget jag kan gå in på eftersom det råder förundersökningssekretess.

– Det som har presenterats för oss har enligt min bedömning varit väldigt svagt. Därför är jag inte förvånad över att han försatts på fri fot.

På kvällen talade Gustaf Ljungström telefonledes med den lättade 21-åringen, som inte är belagd med reseförbud.

Serbisk polis misstänker samtidigt att en av huvudmännen bakom Västbergarånet är en i Belgrad bosatt bosnienserb som tidigare levde i Sverige. Mannen, en 40-åring som kallats gangsterkung, har ett digert brottsregister. Han ska vara en av rånarna bakom bytet - som enligt uppgift till Di.se är 67 miljoner kronor.

Mannen bor i den serbiska huvudstaden sedan sex år, skriver medier där, enligt den österrikiska nyhetsbyrån APA.

Svensk polis bekräftar för TT att mannen är intressant i utredningen. Mannen misstänks vara en av huvudmännen i den stora rånhärvan. Enligt Di.se kan bytet utgöra den största summan kontanter som någonsin stulits i Sverige. 67 450 000 kronor är bytet närmare bestämt, enligt uppgift till ekonomisajten .

40-åringen är vän på Facebook med en av de gripna.

- De som deltog i rånet bor inte i Serbien. De personer i Serbien som hade kunnat vara inblandade deltog inte när det väl kom till kritan, vad jag förstår, säger den serbiska polisens taleskvinna Suzana Vasilevic till TT.

- Kuppen organiserades såvitt vi vet från Sverige, tillägger hon.

Inga gripanden har heller ägt rum i Serbien enligt Vasilevic.

Vasilevic bekräftar att en delegation från svenska polisen kom till Belgrad på tisdagen, men kan inte säga vad samtalen handlar om.

Serbiens inrikesminister Ivica Dacic, som ansvarar för polisiära frågor, bekräftar att landets polis varnade sina svenska kollegor för att kuppen var på gång. Serberna varnade svenskarna för att medlemmar i den ökända, forna polisstyrkan Röda baskrarna höll på att förbereda rånet.

Röda baskrarna var en ”antiterroristenhet” inom den serbisk-jugoslaviska polisen. Dess ledare Milorad Ulemek, mer känd som Legija, har dömts till två gånger 40 års fängelse för morden på premiärminister Zoran Djindjic 2003 och Jugoslaviens expresident Ivan Stambolic 2000. Röda baskrarna har också anklagats för krigsbrott i bland annat Kosovo.

Den nu släppta 21-åringen är också misstänkt för ett väpnat rån mot en värdetransport i Kärrtorp i södra Stockholm för knappt två veckor sedan. Polisen grep 21-åringen men han släpptes av tingsrätten eftersom misstankarna inte var tillräckligt starka.

Mannen är tidigare dömd för bland annat misshandel, olaga hot, narkotikabrott och övergrepp i rättssak.

Advokat Johan Eriksson företräder en misstänkt 36-åring som förhördes av polis på tisdagsförmiddagen.

- Min klient förnekar brott. Han har inte fått veta vilken hans roll ska ha varit och vad han ska ha gjort. Polisen har inte i någon form konkretiserat misstankarna mot honom, säger Eriksson till TT.

En 38-årig man hördes också i dag. Även han förnekar brott enligt sin advokat Ola Salomonsson.

Samtidigt sluter nu polisen leden allt hårdare och kommer inte att släppa någon information alls om utredningen.

- I nuläget lämnar vi inte ut några uppgifter överhuvudtaget om den pågående insatsen, säger Varg Gyllander, pressekreterare hos Rikskriminalpolisen.

En sådan åtgärd är inte helt vanlig och kan ses mot bakgrund av att minst tio misstänkta rånare fortfarande är på fri fot. Risken är stor att de undanröjer viktig bevisning eller hinner sätta sig i säkerhet utomlands.

Vad gäller saken?

Klockan 05.19 den 23 september larmas polisen om att rånare tagit sig ner på taket till G4S:s värdedepå i Västberga i södra Stockholm. Flera kraftiga explosioner hörs när rånarna spränger sig in i depån. Samtidigt upptäcker polisen sabotage mot helikopterbasen på Värmdö och helikoptrarna kan inte lyfta.

Senare bekräftar Roslagens helikopterflyg att en av deras helikoptrar stulits under natten. Den återfinns senare i Arninge norr om Stockholm.

Kritiken mot polisen blir massiv efter rånet, särskilt på grund av att det så lätt gick att sabotera för helikoptrarna. I söndags gör polisen husrannsakan hos en helikopterpilot norr om Stockholm. Flera personer grips misstänkta för grovt rån och medhjälp till grovt rån.

Varken polisen eller G4S:s värdedepå i Västberga har gått ut med hur mycket pengar rånarna kom över, men G4S utfästa belöning på sju miljoner kronor tyder på att det handlar om en betydande summa.

Var sedlarna märkta? Kan de spåras?

– I värdedepåerna är pengarna inte skyddade med färgampuller. Pengarna kommer överallt ifrån, från butiker och restauranger, så de är inte märkta och man har inga serienummer på dem. De är fullt gångbara direkt, säger Dick Malmlund, säkerhetschef på svensk Handel.

Hur spenderas pengarna utan att det upptäcks?

– En del av pengarna kan spenderas på sådant som inte märks så tydligt, som nöjen, restaurangbesök och resor.

– En del stannar i den kriminella ekonomin. Man köper knark eller vapen eller avlönar andra kriminella, säger David Vesterhav, utredare vid Brottsförebyggande rådet.

– När det gäller stora summor pengar är det vanligast att man tar hjälp av en advokat eller revisor. Flera personer kan användas för att sätta in mindre summor på bankkonton eller investera i företag. När pengarna är inne i systemet flyttas de runt, man byter form på dem, köper aktier och de tar en sväng utomlands.

– Sedan gäller det att skapa en fiktiv förklaring till var pengarna kommer ifrån. Man kan till exempel göra så att det ser ut som en vinst i en verksamhet, säger Vesterhav.