Det är inte bristen på mat utan kylan som är det största hotet när människor hamnar i krissituationer av den typ som drabbat mannen som satt i en bil i två månader utanför Umeå.

– Det är fantastiskt att han inte frusit ihjäl på den här tiden. De flesta tror att mat och vatten är det viktigaste men det folk dör av är att de fryser ihjäl, säger Lars Ståhle som är docent på Karolinska institutet och välkänd överlevnadsexpert.

Erfarenheter från bland annat hungerstrejker har visat att människor i genomsnitt kan leva i 63 dagar utan mat, med enbart vätska. Hälften dör tidigare och hälften senare.

Vätskebehovet beror på vädret och överlevnaden kan skifta från några få dagar i hetta till nästan två veckor. Det senare har inträffat när människor drivit runt i livbåtar.

– Den dödande bristen som beror på maten är faktiskt inte energi utan vitamin B1 där brist kan orsaka sjukdomen beriberi.

Långvarig svält kan dock redan tidigare ge nervskador och avdomningar som kan vara bestående.

Att mannen överlevt så länge utan mat i kylan är särskilt anmärkningsvärt.

– Det går åt energi för att hålla värmen och utan tvekan måste den här mannen vara kraftigt avmagrad, säger Lars Ståhle.

Han känner på rak arm bara till ett liknande fall. Det var när en man för några år sedan gick bort sig i Himalaya och påträffades först efter drygt 40 dygn. Han överlevde eftersom han hade en sovsäck. I matväg hade han bara några chokladkakor och han drack smältvatten.

Troligen har mannen utanför Umeå räddats av att han haft rejält med kläder och en sovsäck. Snön som täckt bilen ger också bra isolering men Lars Ståhle påpekar att snön även kan innebära en risk.

– Efter en tid gör den egna kroppsvärmen att det bildas en isskorpa på insidan av en snögrotta och den kan bli så tät att det inte kommer in tillräckligt med syre. När vi sover i snögrottor brukar vi därför hålla särskild koll på ventilationen.