Verket efterlyser exempelvis en ny lagstiftning när det gäller utbyte av information inom vården, ett obligatotiskt rapporterande av misstag och tillbud även av det enklare slaget.
- Och så småningom en portal där man kan jämföra sjukhusens kvalitetsarbete, säger Kjell Asplund, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Några av de vanligaste orsakerna till att så många dör och ännu fler skadas i onödan handlar om sårinfektioner som drabbar patienterna på grund av bristande hygien och rutiner på vårdavdelningarna. Sedan är det fallolyckor och att just informationen inte fungerar när patienten byter vårdgivare. Det blir lätt missförstånd om vilka läkemedel som patienten använder och det kan ge mycket allvarliga skador.
Men det görs också rena misstag där man förväxlar läkemedel, blodpåsar, opererar fel ben, sätter in fel behandling, reagerar för sent på symptom eller helt enkelt ställer fel diagnos.
I bland annat USA, där patientsituationen redan utretts, har man funnit att omkring 98 000 personer dör varje år
på sjukhusen. Inte av sin sjukdom utan på grund av misstag som hade kunnat undvikas. Sedan drygt ett år pågår en nationell kampanj med över 3 000 amerikanska sjukhus, där syftet är att rädda 100 000 liv inom sjukvården fram till i sommar.

I Sverige har hittills ingen lika noggrann kartläggning gjorts, men utifrån den amerikanska modellen kan dödsfallen i Sverige årligen vara så många som 4 000, enligt Socialstyrelsen.
- Det finns inget som talar för att patientsäkerheten skulle vara bättre i Sverige än i andra länder. Man vill gärna tro det, men när man gjort undersökningar i mindre skala runt om i landet visar det sig oftast att läget är värre än vad man befarade, säger Kjell Asplund.
Kristdemokraterna med sjukvårdspolitikern Stig Nyman i spetsen vill starta en landsomfattande kampanj med en uppmaning till alla landsting att försöka rädda fler liv. Ett slags nollvision liknande den som redan finns i trafiken.
- Det handlar om att samla in erfarenheter för att rädda liv i framtiden. För det krävs ett
rapporteringssystem, det handlar inte om att hänga ut läkare eller annan vårdpersonal, säger Stig Nyman.
Kjell Asplund tror inte på en nollvision, men däremot vill han också att alla felbehandlingar och tillbud ska anmälas till Socialstyrelsen.
- Sjukvården är en riskverksamhet. På grund av alla komplikationer som kan inträffa är det inte realistiskt med en nollvision. Men vi måste bli bättre på att lära oss av misstagen och sprida kunskapen inom hela sjukvården. Då är det viktigaste inte att straffa eller pricka vårdpersonal.
Det politiska ansvaret måste också lyftas fram, menar Asplund. Dåligt organiserade arbetsplatser och personalbrist kan orsaka många fel och misstag.
- Inom exempelvis psykiatrin vet vi att bemanningen är för dålig och att det leder till både dödsfall och felbehandlingar. Här måste nya resurser fram för att lösa problemen.

Jan-Åke Bengtsson, ordförande för RMT, Riksförbundet för mag- och tarmsjuka, är väl medveten om hur lätt det kan bli fel i sjukvården.
- Det värsta är väl när
diagnoserna är tveksamma eller när man får vänta väldigt länge. Att samla information om allt som kan gå snett i en registerbank är väl jättebra, men det bygger nog på att man kan rapportera anonymt. Annars tror jag att man håller varandra om ryggen och struntar i att anmäla en kollega.
Verket efterlyser exempelvis en ny lagstiftning när det gäller utbyte av information inom vården, ett obligatotiskt rapporterande av misstag och tillbud även av det enklare slaget.
- Och så småningom en portal där man kan jämföra sjukhusens kvalitetsarbete, säger Kjell Asplund, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Några av de vanligaste orsakerna till att så många dör och ännu fler skadas i onödan handlar om sårinfektioner som drabbar patienterna på grund av bristande hygien och rutiner på vårdavdelningarna. Sedan är det fallolyckor och att just informationen inte fungerar när patienten byter vårdgivare. Det blir lätt missförstånd om vilka läkemedel som patienten använder och det kan ge mycket allvarliga skador.
Men det
görs också rena misstag där man förväxlar läkemedel, blodpåsar, opererar fel ben, sätter in fel behandling, reagerar för sent på symptom eller helt enkelt ställer fel diagnos.
I bland annat USA, där patientsituationen redan utretts, har man funnit att omkring 98 000 personer dör varje år på sjukhusen. Inte av sin sjukdom utan på grund av misstag som hade kunnat undvikas. Sedan drygt ett år pågår en nationell kampanj med över 3 000 amerikanska sjukhus, där syftet är att rädda 100 000 liv inom sjukvården fram till i sommar.

I Sverige har hittills ingen lika noggrann kartläggning gjorts, men utifrån den amerikanska modellen kan dödsfallen i Sverige årligen vara så många som 4 000, enligt Socialstyrelsen.
- Det finns inget som talar för att patientsäkerheten skulle vara bättre i Sverige än i andra länder. Man vill gärna tro det, men när man gjort undersökningar i mindre skala runt om i landet visar det sig oftast att läget är värre än vad man befarade, säger Kjell Asplund.
Kristdemokraterna med
sjukvårdspolitikern Stig Nyman i spetsen vill starta en landsomfattande kampanj med en uppmaning till alla landsting att försöka rädda fler liv. Ett slags nollvision liknande den som redan finns i trafiken.
- Det handlar om att samla in erfarenheter för att rädda liv i framtiden. För det krävs ett rapporteringssystem, det handlar inte om att hänga ut läkare eller annan vårdpersonal, säger Stig Nyman.
Kjell Asplund tror inte på en nollvision, men däremot vill han också att alla felbehandlingar och tillbud ska anmälas till Socialstyrelsen.
- Sjukvården är en riskverksamhet. På grund av alla komplikationer som kan inträffa är det inte realistiskt med en nollvision. Men vi måste bli bättre på att lära oss av misstagen och sprida kunskapen inom hela sjukvården. Då är det viktigaste inte att straffa eller pricka vårdpersonal.
Det politiska ansvaret måste också lyftas fram, menar Asplund. Dåligt organiserade arbetsplatser och personalbrist kan orsaka många fel och misstag.
- Inom exempelvis psykiatrin vet vi
att bemanningen är för dålig och att det leder till både dödsfall och felbehandlingar. Här måste nya resurser fram för att lösa problemen.

Jan-Åke Bengtsson, ordförande för RMT, Riksförbundet för mag- och tarmsjuka, är väl medveten om hur lätt det kan bli fel i sjukvården.
- Det värsta är väl när diagnoserna är tveksamma eller när man får vänta väldigt länge. Att samla information om allt som kan gå snett i en registerbank är väl jättebra, men det bygger nog på att man kan rapportera anonymt. Annars tror jag att man håller varandra om ryggen och struntar i att anmäla en kollega.