Turkiska flaggor vajade över hela Sergels torg strax efter lunchtid på söndagen. Banderoller hade hängts upp med texter som ”politisera inte historien”, ”diasporan saboterar freden” och ”vi turkar bryr oss om våra grannar”.

– Det är bättre att öppna arkiven och verkligen ta reda på vad som har hänt innan man beslutar om det här i riksdagen. Mycket är fortfarande oklart. Det är fel att politiker föregår med ett beslut, säger Aysel Mermer i folksamlingen på torget.

Flera turkiska organisationer hade gått ihop och ordföranden för turkiska ungdomsförbundet Alev Akbas var en av representanterna på plats:

– Politik och historia har inget med varandra att göra. Historia skrivs av oberoende historiker och det är jurister som ska ta tag i anklagelserna, säger Alev Akbas.

Från talarstolen kritiserades särskilt Socialdemokraterna som på partikongressen i höstas fattade beslut om att ändra sin tidigare linje och erkänna händelserna 1915 som folkmord. Det beslutet öppnade för en möjlig riksdagsmajoritet i frågan, eftersom flera borgerliga politiker röstade med oppositionen.

Samtidigt avstod många riksdagsledamöter i båda blocken från att rösta för att undvika att gå emot partilinjen. SvD kunde i söndagstidningen berätta att 44 ledamöter från vardera blocket inte röstade när beslutet fattades.

Ett av argumenten emot ett erkännandet har varit att det istället riskerar att försvåra den försoningsprocess som nyligen har inletts mellan Turkiet och Armenien. Det är också främsta argumentet för demonstranten Selcuk Ünlü:

– Man pratar mycket om att erkännande är första steget mot försoning men då måste det ske ett ömsesidigt erkännande eller ett erkännande som kommer inifrån, inte ett som körs ned i halsen på en. Ska man komma någon vart är det här fel metod, säger Selcuk Ünlü.

Han tycker att den historiekommission som har tillsatts mellan Turkiet och Armenien istället skulle ha stötts.

– Det här har gjort att historiekommissionen har stannat upp, så det har påverkat allting negativt, säger Selcuk Ünlü.