På tisdagen träffar Netanyahu Gordon Brown i London. På onsdagen samtalar han med Vita Husets Mellanöstern-sändebud George Mitchell. På torsdag väntar Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Berlin. Vid alla dessa överläggningar kommer Netanyahu att möta samma krav på att frysa bosättningarna på de ockuperade områdena. De europeiska ledarna och USA-presidenten Obama har uppfattningen att detta krav måste uppfyllas för att nya fredsansträngningar ska vara meningsfulla.

Genom kravet på ett stopp för bosättningarna hamnar Benjamin Netanyahu i en obekväm försvarsposition gentemot USA och EU. Han kan inte gå detta krav till mötes utan att komma i konflikt med delar av sin egen regering. Där finns ledamöter som betraktar bosättningspolitiken som fullständigt riktig och legal och som därför driver på den politiken.

För knappt ett år sedan ville EU-ordföranden Tjeckien initiativ uppgradera förbindelserna med Israel. Men förutsättningarna förändrades dramatiskt genom kriget i Gaza och det nya inrikespolitiska läget i Israel efter valet i februari.

Om Carl Bildt och det svenska ordförandeskapet i EU – trots dagens diplomatiska förvecklingar – nu skulle försöka ta upp tråden så måste man dessutom samordna sig med USA. President Obama klargjorde tydligt i sitt tal i Kairo i juni hur han ser på villkoren för en fredsprocess i Mellanöstern. Det gamla målet med en tvåstatslösning håller han vid liv, men Israels bosättningspolitik utgör ett av de svåraste, omedelbara hindren.