Tuff framtid väntar ekonomer

Varje år gör Högskoleverket i samarbete med Statistiska centralbyrån, SCB, en genomgång av hur arbetsmarknaden väntas bli i framtiden för en rad akademiska yrken.

Årets rapport, som SvD har tagit del av, är dyster läsning för dem som har tänkt utbilda sig till exempelvis socionomer, jurister, journalister och naturvetare. Inom dessa yrkesgrupper visar beräkningarna att det blir överskott på utbildade om några år – när de som nu börjar plugga tar examen.

–När det gäller naturvetare är det biologer som har den kärvaste arbetsmarknaden, konstaterar Örjan Hemström, utredare på Högskoleverket och ansvarig för rapporten.

En av de grupper som kommer att få det svårast att hitta jobb är ekonomer. Antalet nybörjare på landets ekonomutbildningar har ökat under hela 2000-talet. Visserligen växer även behovet av ekonomutbildade, men det sker inte i samma takt som ökningen av antalet nyexaminerade.

Adrian Gehrig, Sofia Helgesson och Joakim Jerner som pluggar på Handelshögskolan i Stockholm känner till att det är ont om jobb för nyutbildade ekonomer.

–Min kompis mamma som är ekonom varnade mig. Hon sa att det går 13 ekonomer på dussinet, berättar Sofia Helgesson.

Men ingen av de tre studenterna känner oro inför framtiden. De betonar istället vikten av att välja en utbildning som man är intresserad av.

–Jag läste ekonomi redan på gymnasiet och det är den utbildning som känns roligast och som jag är mest intresserad av, säger Joakim Jerner.

Omkring 6000 nya ekonomer väntas gå ut från högskolorna varje år framöver. Samtidigt är det få som närmar sig pensionsåldern. Högskoleverket bedömer därför att det finns stor risk för överskott av ekonomer under de kommande 15 åren.

Adrian Gehrig – som läser masterprogrammet och ska börja jobba om ett och ett halvt år – inser att han kommer att påverkas av den tuffa arbetsmarknaden för civilekonomer.

–Man kanske inte får drömjobbet på en gång efter utbildningen. Men jag ser det som en utmaning. Om jag jobbar hårt så är jag säker på att det kommer att bära frukt i slutänden, säger han.

Fackförbundet Civilekonomernas egna undersökningar tyder på att arbetsmarknaden än så länge ser bra ut för högskoleutbildade ekonomer.

–De flesta får jobb – bra jobb – efter utbildningen, säger Civilekonomernas utredningschef Alexander Beck.

Men han varnar för problem om inte kvaliteten på ekonomutbildningarna höjs:

–Om inget görs kanske Högskoleverkets prognos slår in. Idag får studenterna bara sex till åtta timmars undervisningstid i veckan, inte sällan i stora föreläsningssalar med 300–500 studenter.

Trots att både jurister och ekonomer enligt prognoserna kommer att möta en tuff arbetsmarknad hittar många av dem ändå arbeten eftersom utbildningarna är breda.

–Studenterna får ofta jobb inom närliggande yrken. Innan man väljer till högskolan ska man fundera på om man vill gå en bred utbildning eller en mer specialiserad, säger Örjan Hemström på Högskoleverket.

Samtidigt väntas det bli brist på personal i flera akademiska yrkesgrupper, som högskoleingenjörer och biomedicinska analytiker, som arbetar inom vården med att analysera patientprover. De som väljer dessa utbildningar kommer alltså förmodligen ha det lätt att hitta jobb, enligt Högskoleverkets rapport.

–Det gäller också flera lärargrupper där det länge varit brist på arbetskraft, säger Örjan Hemström.

De kategorier av lärare som bedöms få det lättast att få jobb är yrkeslärare, fritidspedagoger, speciallärare och förskollärare. En orsak till lärarbristen är att intresset för att gå utbildningar med inriktning mot undervisning i de tidiga skolåren och förskolan länge har varit lågt.

För andra utbildningar där arbetsmarknaden väntas bli god beror det inte på bristande intresse från studenterna utan på att antalet utbildningsplatser är för få i förhållande till behovet – det gäller till exempel på tandläkarutbildningen.

Högskoleverkets prognos är bland annat tänkt som vägledning för den som ska välja utbildning, men Örjan Hemström anser att det viktigaste ändå är att låta intresset styra valet:

–Vi tycker att man i första hand ska välja en utbildning som man är intresserad av. Men om man kan tänka sig att gå flera olika utbildningar ska man såklart tänka på hur arbetsmarknaden kommer att se ut.

Upp

Lista: Antal examinerade i procent av rekryteringsbehovet

Björn Malmström

08-13 54 12

bjorn.malmstrom@svd.se

Fler artiklar