SvD kan i dag avslöja nya fakta som varit okända även för den återinkallade Katastrofkommissionen. Ytterligare information om mejl- och datatrafik sparades av regeringen vid tiden för tsunamin, utöver den på tsunamibanden. Att denna information fanns har varit dolt för ledamöterna i riksdagens konstitutionsutskott, KU, som för ett år sedan granskade regeringens hantering av tsunamin.
– Detta är upprörande och allvarligt. Vi försökte få fram svar men fick bara nekanden av regeringen: att det inte fanns något att hämta, säger Kerstin Lundgren, centerns ledamot i KU.
Den tidigare okända lagringen av information sker i så kallade loggar i regeringens datorsystem. Riksdagen frågade efter information ur loggarna men fick för ett år sedan svaret av regeringen att loggarna gallrats för 2004.
Men det stämmer inte. Flera personer med kunskap om systemen bekräftar att information sparas
i åratal, inklusive under tsunamin 2004.
– All trafik ut och in loggas. Det har inte funnits några luckor i loggarna, säger en person med insyn i regeringskansliets datarutiner.
Denna speciella lagring görs av tekniska säkerhetsskäl och omges av sekretess, därför kan källorna inte framträda med namn. Men personal vid it-enheten visste hela tiden att information som KU frågade efter fanns sparad.
– Men ingen vågade säga något. Ingen vågar gå emot cheferna, säger en annan av SvD:s källor.
Redan två timmar efter flodvågen på annandagen 2004 sände Lennart Britter vid Försvarsdepartementet från sin bostad ut ett alarmerande mejl om svenskarna i Thailand.
Katastrofkommissionen frågade våren 2005 Lennart Brittner om vilka personer som stod på hans mejllista. Brittner förde frågan vidare till regeringskansliets it-avdelning men fick då svaret att de inte kunde ta fram listan ”av tekniska skäl”.
Brittners mejl blev huvudnumret när statssekreterare Lars Danielsson hördes av KU. Danielsson svarade att han läst mejlet men mindes inte hur noga han informerat sin chef statsminister Göran Persson.
Därefter begärde KU under februari–mars 2006 fem gånger svar från regeringen om Danielssons kontakter, exakta data om Brittnermejlet eller Danielssons inloggningar. Regeringen svarade genom statsrådsberedningens rättschef Christina Weihe att materialet inte fanns kvar utan hade gallrats bort.
Men både Lars Danielsson och Christina Weihe hade ledande positioner i regeringskansliets Ansvarsnämnd som beslutar i personalansvarsärenden. På nämndens bord låg ett halvår tidigare, den 11 juli 2005, ett ovanligt ärende: polisanmälan av en regeringstjänsteman.
En departementssekreterare hade lurat jämställdhetsministrarna Mona Sahlin och Jens Orback att bevilja stora belopp till påhittade projekt. Mannen dömdes till 18 månaders fängelse i tingsrätten. Hovrättens dom kommer nästa vecka.
Av nämndens beslut framgår att huvudbevisningen var information om tjänstemannens mejltrafik. Där framgår hur han loggat in och skickat mejl under falskt namn från tjänstedatorn till en kollega. It-avdelningen hade gått tillbaka i mejltrafiken fyra månader. Polisen spårade mejl ett halvår bakåt till den 4 januari 2005
– nio dagar efter tsunamin.
– Det här är utomordentligt intressant. Det tyder på att tre av de personer som vi har anledning att höra borde ha känt till att det fanns loggar, och att det var möjligt att ta fram material ur dem, säger Bo Pellnäs, ledamot av kommissionen.
