För ett par år sedan var Rudsskolan i kaos. Problemen med bråk och stök var allvarligast i ljusgården i mitten av skolan.

På den tre våningar höga innerväggen finns en trappa med balkonger som togs över av ett bråkigt killgäng. Eleverna stod på balkongerna och slängde suddgummin, mynt och även potatisar ner mot markplanet och in i kiosken.

– Det blev värre och värre. Några sköt fyrverkerier från balkongerna, berättar eleven Dejan Radic.

Oroligheterna på högstadiet kulminerade när en grupp elever lyfte ut en bänk och vräkte ner den från tredje våningen. Efter den händelsen stängde skolledningen av balkongerna. Men gänget fortsatte att uppträda störande. Både elever och lärare kände sig rädda.

– De visade rumpan åt lärarna, öppnade dörrarna till klassrummen och skrek. De var hotfulla rent allmänt, säger språkläraren Birgit Bonander.

Även en rad falska brandlarm utlöstes, vilket fick räddningstjänsten att rycka ut. Till sist brann det på riktigt i en papperskorg.

Dagen efter branden samlades all personal till ett krismöte. Det blev startskottet för att intensifiera arbetet med att förbättra skolmiljön.

Förutom att jobba mot mobbning på traditionellt sätt, bland annat med kamratstödjare, bestämde sig ledningen för att fräscha upp lokalerna. Tanken är att eleverna förstör mindre om lokalerna är trevliga.

I ljusgården har skolan i samarbete med kamratstödjarna och elevrådet ställt in pingisbord, fixat en musikhörna och byggt en klottervägg. Resultatet är positivt. Ljusgården har förvandlats från oroligheternas epicentrum till skolans kanske tryggaste plats.

– Nu går många elever till ljusgården. De tycker att det finns mer saker att göra och trivs tillsammans, säger rektor Ylva Winther.

För att skapa en lugnare miljö spelas även klassisk musik i en av korridorerna på rasterna. Skolan har också testat att spela upp ljud från valar, men det satte elevrådet stopp för.

– Det kändes konstigt att lyssna på valljud, säger ordförande Linus Arvidsson.

En annan central förändring har varit att se till att fler vuxna rör sig bland eleverna på rasterna.

– Vi uppmanade under en period lärarna att inte sitta på sina arbetsrum. De fick sitta i korridorerna och rätta skrivningar, säger Ylva Winther.

Det inträffar fortfarande allvarliga incidenter på skolan. I juni krävde barn- och elevombudet skolan på 30 000 kronor i skadestånd till en pojke som dagligen blev slagen och sparkad av andra elever hösten 2006.

I december förra året misshandlades och förnedrades en 15-åring av några killar i idrottshallens omklädningsrum.

Trots detta anser Ylva Winther att förändringarna har lett till ”en mycket lugnare och tryggare miljö”.

– Det blir bättre och bättre, men man kan inte förebygga allt, säger hon.

Mobbning och skadegörelse på skolor riskerar att förvärras om ingen gör något åt problemen.

– När elever har slagit sönder dörrar och belysning ett tag så ger det ingen kick längre. Nästa steg är att det börjar brinna i skolan på dagtid, säger Ulf Mårtensson, samordnare i trygghetsfrågor vid barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad.

Han har varit med och förbättrat miljön på Rudsskolan och är övertygad om att fräscha lokaler bidrar till att minska bränder och skadegörelse. Men vikten av bra lokaler har hamnat i skymundan, enligt honom. I stället ser vi en dramatisk ökning av antalet skolor som sätter upp övervakningskameror.

– I Sverige satsar vi väldigt lite kraft på att ordna bra skollokaler och det tror jag är en stor brist, säger han.

Under 2000-talet har antalet skolbränder ökat. Förra året brann det i 430 skolor, varav 190 bränder var anlagda. Björn Albinson, brandingenjör på Räddningsverket, tror att nedgångna lokaler är en del av förklaringen:

– Många skolor är väldigt förfallna och då tycks det som om det är lätt att man driver på förfallet ytterligare.