Efter bara en och en halv timmas resa somnade Bengt Strömgren till vid ratten. Slummern kunde ha kostat både honom, hustrun och svärföräldrarna livet. Nu blev den istället en varningsklocka som fick honom att söka hjälp för sina kroniska sömnproblem.
Trötthet är en minst lika stor riskfaktor som alkohol i trafiken. Det framhöll sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt på Motormännens seminarium om trötthet i trafiken i Stockholm igår.
Han varnade bestämt både från nattkörningar och från att inleda sin långresa i gryningen då olycksriskerna är som störst. Inte beroende på trafiken utan på att hjärnan helt enkelt är inställd på att sova då. Störst risk att slumra till bakom ratten nattetid löper unga förare.
Utländsk forskning visar att mellan 15 och 35 procent av alla trafikolyckor har samband med att föraren nickat till bakom ratten. Ändå talas det tyst om faran med att sätta sig bakom ratten utan att vara utsövd.
- Debatten kring trafiksäkerheten har fokuserats på alkohol, bilbälten och hastigheter. Sömnbristen har varit en försummad säkerhetsfråga. Men det ska vi ändra på, försäkrar Berndt Sehlstedt, projektansvarig för Motormännens kommande så kallade trötthetskampanj för piggare och mer alerta bilförare.
Om några veckor inleds den något okonventionella kampanjen med arrangerade bilolyckor på en rad olika platser i landet.
- Vi vill väcka debatt genom att visa upp varnande exempel på vad som kan hända när man somnar bakom ratten, säger Berndt Sehlstedt.
Bengt Strömgren är själv ett varnande exempel på detta. Hans kroniska sömnbrist höll på att kosta både honom, hustrun och svärföräldrarna livet när de var på väg hem från landet en vårdag i slutet på 80-talet.
Efter en skön dag med vårpyssel i trädgården i Roslagen skulle Bengt köra hem till stan igen. Han var trött. På den tiden led han av kronisk sömnbrist till följd av sömnapné, ofrivilliga andningsuppehåll i sömnen. Hustrun och svärföräldrarna somnade till i bilen. Själv lyckades han hålla sig vaken ända fram till Naturhistoriska riksmuséet. Då var det klippt.
- Jag nickade till och bilen gled in betongräcket som skilde vägbanorna åt. Hela sidan på bilen skrapades upp och jag vaknade till av smällen, berättar han.
Smällen blev en tydlig påminnelse om att han måste söka hjälp för sina sömnproblem. Idag sover han med andningsmask, så kallad CPAP. Masken tillför syre och motverkar andningsuppehållen.
Sömnapné är ett relativt vanligt tillstånd. Mellan 3 och 5 procent av alla vuxna män lider av det. Efter klimakteriet är det lika vanligt bland kvinnorna. Totalt handlar det om cirka 200 000 svenskar som mer eller mindre medvetet lider av dessa handikappande sömnstörningar.
Lena Leissner, överläkare vid sömnenheten på Universitetssjukhuset i Örebro, varnade på seminariet personer med obehandlad sömneapné från att överhuvudtaget köra bil.
- Det är inte lämpligt eftersom man när som helst riskerar att somna till vid ratten, framhöll hon.
På seminariet lyftes sömnapné fram som en betydligt större potentiell trafikfara än alkoholen.
Cirka 16 000 svenskar per dag uppskattas köra omkring med alkohol i kroppen och upp emot 100 000 med obehandlad sömnapné. Övervikt och rökning är kända riskfaktorer i sammanhanget.
- Det viktiga nu är att personer med kronisk trötthet tar sömnproblemen på allvar och säker hjälp, säger Berndt Sehlstedt.
En trött bilförare på väg att somna kan framför allt kännas igen på vinglig väghållning. Något som Volvo personvagnar tagit fasta på i det säkerhetssystem som nu är under utprovning. Med hjälp av en kamera, sensorer och en dator som känner av bilens rörelser har ett varningssystem utvecklats. Blir det för vingligt tänds en varningslampa med en kaffekopp på samtidigt som det pinglar.
Systemet har testats i bilar med dubbelkommando där testförarna hållit sig vakna i 20-24 timmar.
Enligt Per-Ola Fuxin, sektionschef och ansvarig för det nya systemet, har testerna utfallit väl.
Inom bara något år kan de första bilarna med varningsklockor vara ute på marknaden.
