Apoteken växer kraftigt i antal. Från den 1 juli 2009, när apotekssystemet omreglerades, till den 1 maj i år ökade antalet apotek från 929 till 1 244.

Det nya systemet med privata aktörer har dock fått kritik, både från politiskt och medicinskt håll. Sven Britton, läkare och professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, kritiserade i går privatiseringen på SvD Brännpunkt. Han anser att servicen på apoteken försämrats och menar att apotekens lagerhållning dragits ner.

– Det är irriterande. För personer som har en akut sjukdom kan försämringen vara direkt skadlig. Det är angeläget att man får sin medicin så fort som möjligt, säger han.

Läkemedelsverket, som är tillsynsmyndighet i apoteksfrågor, får ofta in telefonsamtal och mejl från privatpersoner som är besvikna. Apoteken är, enligt lag, skyldiga att leverera receptbelagda mediciner till patienter inom 24 timmar. Men i dag är det endast ett fåtal av alla apotek som klarar av det och mer än 100 000 patienter drabbas varje månad, enligt Sveriges Apoteksförening.

– Det beror till stor del på att leverantörerna är dåliga på att leverera läkemedel till apoteken. Det är svårt för apoteken att hålla lager, och när leveranserna inte fungerar då blir det inte bra, säger Johan Waller, vd på Sveriges Apoteksförening.

Apotek som inte klarar av att leverera medicin inom 24 timmar kan, enligt lagen från 2009, bli tvingade att betala böter eller bli av med sitt tillstånd. Men inget apotek har fått någon påföljd sedan lagen trädde i kraft, enligt Läkemedelsverket.

– Vi bedömer varje enskilt fall för sig. Om ett apotek har beaktansvärda skäl, till exempel om det är på landsbygden, så gäller inte 24-timmarsregeln. Det är om sådana skäl inte finns som det kan bli aktuellt med åtgärder, säger Martin Elfversson, läkemedelsinspektör på Läkemedelsverket.

Varför klarar sig alla apotek?

– Min erfarenhet är att de i regel har beaktansvärda skäl. Det är främst på landsbygden och i mindre städer som apoteken inte klarar målen.