Hur bestäms vem som får ärva tronen?
Genom successionsordningen, en av landets fyra grundlagar. Lagen antogs av riksdagen i Örebro 1810 – detta efter att marskalk Jean Baptiste Bernadotte valts till kronprins efter den barnlösa Karl XIII.
Arvsrätten till tronen stadfästes på 1500-talet under Gustav Vasa, genom så kallade arvföreningar.
Och hur ser reglerna ut?
Successionsordningen reglerar vem av Bernadottes avkomlingar som ska bli rikets statschef när, som det uttrycks i Nationalencyklopedin, en ledighet uppkommer.
Fram till 1980 gällde vad som kallas agnatisk tronföljd, tronen kunde alltså bara ärvas av en man. Därför var också prins Carl Philip kronprins fram tills dess.
Men från 1980 – då en grundlagsändring trädde i kraft – gäller vad som kallas full kognatisk tronföljd. Det betyder att monarkens äldsta arvinge ärver kronan oavsett kön. Då betydde det också konkret att Victoria blev kronprinsessa.
Beslutet om att vidga bestämmelserna om tronföljd fattades av riksdagen i två beslut (som ju krävs för en grundlagsändring) 1978 och 1979 – och beskrivs som enda väsentliga ändringen sedan 1810.
Var det nån debatt om detta?
Kungen och hovet stödde idén om kvinnlig tronföljd – men ville att den skulle utformas som i Danmark. En dotter skulle då bli regent bara om det inte fanns någon prins.
Många borgerliga politiker stödde däremot idén om så kallad full kognitiv tronföljd, med hänvisning till argumentet om jämställdhet. För Olof Palme och S var frågan besvärlig, berättar TT i en tidigare historisk exposé. Om partiet – liksom vpk – röstade nej kunde frågan dominera nästa valrörelse. Att rösta ja stred samtidigt mot partiprogrammet om republik, skriver TT.
Kronprinsessan Victoria är först i tronföljden – hur ser det ut sen?
Den lilla flicka som kronprinsessan Victoria födde i natt blir tronarvinge efter sin mamma. Därmed petas prins Carl Philip ned till nummer tre att efterträda den nuvarande monarken, följd av prinsessan Madeleine.
Som det heter i Successionsordningens första paragraf:
”Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande.”
– Det innebär i praktiken att den här lilla tjejen som är född nu har första tjing på kronan, även framför Carl Philip och Madeleine. Så länge hon lever är hon tronföljare efter Victoria, även om hon är, säg, tre år gammal, säger Thomas Bull, professor i konstitutionell rätt, till SvD.
Men kan – i ett hypotetiskt läge – ett barn bli regent?
Nej, förutom kravet på svenskt medborgarskap måste en statschef ha fyllt 18 år.
I ett läge där ett barn blir aktuellt för tronen – och regenten dött eller avgått – ska riksdagen välja en riksföreståndare som ska ”fullgöra statschefens uppgifter tills vidare”, enligt regeringsformens femte kapitel.
Två drottningar på rad – hänt tidigare i Sverige eller utomlands?
– I andra länder, som exempelvis i Nederländerna, finns gott om exempel så det är inget unikt alls. Men i Sverige har vi inte haft det, säger Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet.
Kronprinsessan Victoria blir nummer fyra bland Sveriges kvinnliga regenter efter unionsdrottningen Margareta (1389-1396), drottning Kristina (1644-1654) och drottning Ulrika Eleonora (1719-1720).
Sedan finns fler kvinnliga regenter i praktiken i den svenska historien – som dock inte syns inte senare tiders historieskrivning där utgångspunkten varit att männen regerat.
– Många regerade vid sina mäns sida och tog över regeringsmakten när deras män var på resa. Drottning Margareta efterträddes av Erik och Filippa. Det var Filippa som var ordförande för riksrådet, ansvarig för skatteväsendet utrikespolitiken – och fungerade som kung, säger Dick Harrison, som bloggat i ämnet på SvD.se här.
En relativt ny kvinnlig kronföljd - men ändå tre ”officiella” kvinnliga regenter då i svensk historia. Hur hänger det ihop?
– Det normala i alla monarkier är att du har någon form av kognatisk tronföljd, alltså att både män och kvinnor får ärva, eftersom det gör det lättare för dynastin att behålla makten, säger Dick Harrison.
Det utpräglat patriarkala tänkandet kring tronen växte fram i samband med den moderna statens framväxt i Sverige under 1600- och 1700-talet. Innan dess hade stridsfrågan snarare gällt om kronan skulle ärvas inom regentens familj – eller om den skulle tillsättas genom val bland stormännen.
– Vi fick myndigheter, Stockholm blev en huvudstad, vi fick länsstyrelser, och kungamakten blev institutionaliserad. Det här gick ut över drottningarna, som förlorade sitt inflytande. De som försökte få makt blev bokstavligt talat idiotförklarade, som Gustaf II Adolfs änka, när de ville vara med och bestämma.
Denna moderna patriarkala ordning formaliserades i lagtext genom 1810 års successionsordning, där kvinnor inte längre fick ärva tronen.
– Så det vi gör nu är att vi snarare går tillbaka till en gammal kunglig situation, säger Dick Harrison.
Källor: TT, Nationalencyklopedin, regeringsformen och successionsordningen.
