1. Planet attackeras

Vittnen såg eller hörde andra plan än Hammarskjölds. Afrikanska skogsarbetare såg blixtar ­eller ljus från ett mindre plan ovanför ett större före kraschen. ­Efter kraschen hördes ett plan som flög mot nordväst och utbrytarrepubliken Katanga.

1967 vittnade en belgisk legopilot, Beukel, om att han skulle tvinga Hammarskjöld att flyga till Kolwezi i Katanga. Beukel flög ett tvåsitsigt stridsplan av typen Fouga som ­anropade Hammarskjölds plan på franska. De sköt varningseld som av misstag träffade planet.

Mot teorin: Vittnesmålen ifrågasattes av utredarna. Inga granatrester eller ­kulor i vraket, Beukels identitet är oklar.

För teorin: Hål som kan ha orsakats av splitter har uppstått på ramen för cockpitfönstret och på planets nos. Två passagerare som talade franska ­(Lalande och Barrau) påträffas bland ­piloterna. Den ende över­levande Harold Julien talade om blixtar och explosioner. Ingen systematisk undersökning för att leta ­efter ­granat- eller kulhål skedde under haveriutredningen

2. Händelser ombord

Redan månaderna efter kraschen fanns uppgifter om att en beväpnad 17:e person gömt sig ombord på planet för att kapa det och tvinga det att flyga någon annanstans. Detta kan ha stört piloterna och fått planet att störta av misstag. En annan möjlighet är att en mindre spräng­laddning gömts på planet och detonerat när landningshjulen fälldes ut.

Mot teorin: Att endast 16 kroppar fanns ­enligt den officiella utredningen. Inga spår efter en bomb ombord påträffades.

För teorin: Planet var låst men lämnades obevakat före avfärden. Ett skott i en av livvakternas revolvrar har gått. Kulor ska ha ”slungats in” ytligt i de svenska FN-soldaternas kroppar. Enligt vad livvakten ­Harold Julien uppgav skulle Hammarskjöld ha sagt ”Go back!”. ­Hammarskjöld var helt oskadad medan andra var brända. Kan det ha samband med ett vittnesmål om att vita män i Landrover kom till vraket på natten. När de körde därifrån slog stora elds­lågor upp från vraket – ­undanröjde de en kropp och brände upp bevis

3. Pilotfel

Besättningen som aldrig landat på Ndola ­tidigare kom in på alldeles för låg höjd. I mörkret såg de inte en ås som ligger i inflygningsriktningen. De missbedömde sitt läge och flög helt enkelt ner i skogen och kraschade med marken.

Mot teorin: Per-Erik Hallonquist var mycket erfaren med 7 841 flygtimmar, varav 1 300 på DC-6. Höjdmätarna visade rätt värden. Piloterna kan ha blivit utslagna, Hallonqvists skalle var i två bitar på kraschplatsen. Flygplatschefen John ­Williams i ­Ndola sade 1961 i ett privatsamtal: ”Det var ingen normal flyg­olycka.”

För teorin: Pilotfel var den första haveri­utredningens slutsats. Det pågick krig och ett sätt att undvika beskjutning var att flyga lågt. Fredstida bestämmelser tillämpades inte ­alltid av FN:s flyg i Kongo. Hallonquist var ­ut­vilad, men ­övriga kan ha varit uttrötta