Uppgörelserna om flyktingpolitiken mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet innebär att Integrationsverket nu kräver mer resurser. Behovet av mottagning i kommunerna kommer att bli tre gånger större än Integrationsverket tidigare räknat med, enligt generaldirektör Andreas Carlgren.
Han befann sig i går på semester och kunde inte nås, men SvD har tagit del av det nyhetsbrev som Andreas Carlgren idag skickar ut:
– De prognoser som görs utifrån dem som inte kunnat avvisas och som därmed finns registrerade hos Migrationsverket tyder på att kommunerna kan behöva ta emot upp mot 24 000 flyktingar kommande år. Därtill ska läggas de som är gömda, skriver han.

Hittills har ingen myndighet säkert kunnat säga hur många flyktingar som kommer att få stanna till följd av uppgörelserna och möjligheten till ny prövning som gäller från och med i vår. I början av hösten gav regeringen Integrationsverket i uppdrag att räkna på vad det skulle kosta om ytterligare 9 000 personer skulle få uppehållstillstånd. Enligt preliminära uträkningar rör det sig om 1,2 miljarder, vilket SvD skrev om i början av oktober. Om samma kalkyl gäller för den här gruppen flyktingar ökar kostnaderna till ungefär 3,2 miljarder. Samtidigt minskar kostnaderna för Migrationsverket när personer istället hamnar ute i kommunerna.

Idag har Integrationsverket överenskommelser med drygt 170 av landets kommuner om mottagning och introduktion av flyktingarna, men de avtalen täcker inte ens hälften av behovet för nästa år. Andreas Carlgren jämför med situationen under mitten av 1990-talet då flyktingvågorna från krigets Balkan också nådde Sverige och vädjar om uppslutning i kommunerna. Och Integrationsverket behöver mer pengar från regeringen:
– Vi förutser att vi kommer att behöva möjligheter att tillföra kommunerna extra medel i någon form, utöver det som brukar ges i schablonbidrag till kommunerna. Detta har vi framfört till regeringen. Annars är risken stor att väntetiderna för enskilda flyktingar blir orimligt stora. Den enskilde behöver snabbt in i arbete eller skolgång, in i det etablerade samhället, skriver Andreas Carlgren.
Om pengarna uteblir kan motståndet mot att ta emot fler flyktingar ute i kommunerna öka, enligt Arjun Bakshi, integrationsvansvarig vid Sveriges Kommuner och landsting.
– Det finns inte en chans att kommunerna kommer att klara detta utan att få mer pengar. Det kommer innebära mycket stora belastningar på både kommuner och landsting. Redan idag har
Integrationsverket svårt att förhandla med kommunerna, säger han.

Ilmar Reepalu är socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen i Malmö. Staden har en stor invandrad befolkning, och förra året krävde Reepalu ett tillfälligt stopp för arbetslösa invandrare – för att kunna ge de som redan kommit till Malmö bostäder, arbete och utbildning.
– Det viktigaste för oss är att hela landet delar på ansvaret. En nationell flyktingpolitik måste bekostas nationellt. Det är inte rimligt att skapa en situation som ger starka spänningar i samhället, säger han.