De elever som började skolan i mitten på 1990-talet fick vara med om ständiga nedskärningar. Skolbibliotek lades ned, elevgrupperna blev större, kuratorer och lärare blev färre.

Nu finns det stor risk för att en ny generation svenska elever får vara med om samma sak. Det visar en rapport från Lärarnas riksförbund som SvD har tagit del av.

Fackförbundet har frågat ombuden i Sveriges 299 kommuner om det ekonomiska läget, och det är en mörk framtid som målas upp för landets elever. I tre av fyra kommuner pågår ekonomiska nedskärningar i skolan. Sedan årsskiftet har knappt 380 kommunalanställda lärare sagts upp. Ytterligare 665 har varslats.

I mer än hälften av kommunerna leder besparingarna till större skolklasser.

Kommunerna sparar av flera skäl. En del handlar om att elevkullarna minskar, en del om att friskolor lockar elever. Men i nästan 90 procent av kommunerna uppges den ekonomiska krisen också ligga bakom neddragningarna.

- Varje elev har rätt att nå målen, det finns ingen undantagsparagraf för ekonomiska bekymmer. Staten måste ta ett övergripande ansvar, säger Metta Fjelkner på Lärarnas riksförbund.

För bara någon vecka sedan varslades 100 lärare i Sandviken.

- Vi kommer att få lägre lärartäthet, det är bedrövligt. Vi får dra ned på ambitionsnivån och det är aldrig roligt när det gäller barn och unga, säger Ann-Catrin Brockman (S), ordförande i Kunskapsnämnden i Sandviken.

I Alingsås har 55 lärare varslats, 35 av dem i grundskolan. Det kommer troligtvis att innebära större barngrupper i grundskolan och att enskilda gymnasieprogram läggs ned, uppger Daniel Filipsson (M), kommunstyrelseordförande i Alingsås.

- Det är väldigt svårt att fullständigt skona den kommunala kärnverksamheten. Ska man minska budgeten ganska fort, då är det personalen som gäller.

Förutom lärare varslas också annan skolpersonal runtom i kommunerna, som till exempel elevassistenter och bibliotekarier. När lärare går i pension ersätts de inte, och i var tredje kommun väntas skolhälsovården bantas ytterligare. Var fjärde skola har infört inköpsstopp, som innebär att till exempel köp av datorer, läromedel och studiebesök dras in.

Redan på 1990-talet drabbades eleverna hårt av besparingar, betonar Lärarnas riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Mer än var tionde grundskolelev får idag betyg som inte räcker för att läsa vidare efter nian.

- De kommer inte in på gymnasiet och hamnar i arbetslöshet. Det är inte rimligt att eleverna ska betala priset den här gången också, säger Metta Fjelkner.

Det fackförbund som organiserar flest lärare, Lärarförbundet, har just nu en kampanj mot nedskärningar i skolan.

- Det värsta med det här är att barnen och eleverna från förskolan och uppåt ju faktiskt får betala krisen, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

Undersökningen om uppsägningar och varsel i svenska kommunala skolor sträcker sig fram till den sista april. I mer än hälften av landets kommuner planeras nya varsel. Det tar lång tid att mäta effekten av det, men det är dyrt att låta bli att satsa på skolan, anser Eva-Lis Sirén.

- Lösningen är att regeringen öronmärker pengar i höstbudgeten så att de går till skolan. Kommunerna måste prioritera skolan. Det är viktigare än någonsin att satsa nu för skolan ska vara en trygg plats för alla som har en mor och far som förlorat jobbet.