Finansminister Anders Borg.
Foto: SCANPIX
Bygget av en ny stambana ska snart ta sin början i Sverige, men som SvD skrev i torsdags är det ännu oklart vad som egentligen gäller. Regeringen har tydligt sagt att höghastighetståg inte är aktuellt eftersom det vore ”ekonomiskt oförsvarbart” – något som enligt kalkyler från Trafikverket är direkt fel.
Merkostnaderna skulle inte landa på mer än en miljard kronor och samhällsekonomiskt sett skulle lönsamheten öka.
Underlaget, som SvD tagit del av, är detsamma som regeringen använt sig av då beslutet om nya Ostlänken fattats. Och det är inte bara frågan om höghastighetståg som bränner. Minst lika viktigt är att besluta om den nya banan ska användas för godstrafik eller inte.
Finansminister Anders Borg var i Ekots lördagsintervju tydlig i sitt besked:
– Det vi nu gör är att vi första gången sedan 1850-talet bygger ny stambana. Det är robust lönsamt skulle jag säga. Då bygger vi ett tåg som kan gå upp till 250 kilometer, men där vi också kan köra gods.
Att Trafikverket, som berett frågan åt regeringen, gör en helt annan bedömning har hittills inte framkommit i debatten. I det material som SvD läst framkommer tydligt att myndigheten anser att nackdelarna med att bygga Ostlänken för godstrafik överväger:
”Merkostnaderna är betydande och nyttorna lägre. Ur kapacitetssynpunkt är ett alternativ med godstrafik sämre än ett med enbart persontrafik”, skriver Trafikverkets utredare.
Oskar Fröidh, forskare i KTH:s järnvägsgrupp, ställer sig frågande till regeringens beslut:
– Varken jag eller utredningen har sett någon direkt nytta av att bygga för godstrafik eftersom det blir dyrare när man måste öka underhållet av spåren och inte kan ha lika branta backar.
Enligt regeringens beräkningar skulle satsningen på ny järnväg mellan Järna och Linköping kosta omkring 30 miljarder kronor. Vad som inte redovisats är att prislappen på Ostlänken stiger betydligt om den också ska klara tung godstrafik.
”Sammantaget bedöms kostnaderna öka med 20-40 % om Ostlänken byggs för både person- och godstrafik”, skriver Trafikverket i det underlag som skickats till regeringen. I kronor räknat rör det sig om ungefär 6–11 miljarder i merkostnader.
– Grundprincipen måste vara att man ska försöka få ut största möjliga nytta eftersom det är en så långsiktig investering. Det är mycket pengar och banan ska finnas i många år. Om regeringen håller fast vid vad den sagt – att prioritera gods och välja bort höghastighetståg – så tar man det sämre alternativet. säger Oskar Fröidh.
SvD får ingen regelrätt intervju med Anders Borg där han bemöter kritiken. I stället skriver hans presschef, Daniel Valiollahi, i ett mejl att Trafikverket nu får i uppdrag att ta fram mer detaljerade planer där myndigheten ska ”redovisa mer exakta beräkningar av nyttor och kostnader”:
”Däribland ingår vilka typer av gods som kan tänkas gå på Ostlänken. Det är en del av den normala beredningsprocessen för att besluten ska vara välgrundade och samhällsekonomiskt effektiva”, skriver Valiollahi vidare.
Vart är vi på väg? Testa dig själv!
Mer i ämnet
- 18 okt 2012 ”Stockholm–Linköping kommer ta en timme”
- 18 okt 2012 Regeringen vill inte alls öka farten
- MEJLA: Vad vill du att vi granskar?
- 4 sep 2012 SJ slutar sälja biljetter på tågen
- 29 aug 2012 ”Tågsatsningen räcker inte”
- 29 aug 2012 ”De har konstaterat att vi hade rätt”
