Maud Olofsson är tydlig med att det ska vara hälften kvinnor som sitter på chefsjobben på det statliga området.

–När den här mandatperioden är slut utgår jag ifrån att vi har nått fram till det. Som ansvarig för det statliga ägandet är det en självklar inställning. Det räcker för mig att hälften av skattebetalarna är kvinnor. Jag kommer att ha ett vakande öga på den här frågan, jobba extra med det och ställa krav på att vi når enda fram.

Regeringen avskaffade det socialdemokratiska målet om att hälften av de statliga myndighetscheferna ska vara kvinnor. När SvD knappt tio månader efter att alliansen tillträtt undersökte utnämningarna var fyra av 14 nya myndighetschefer kvinnor, det vill säga 28 procent.

Men efter ett och ett halvt år i regeringsställning har nu andelen kvinnor ökat till 36 procent. Exempelvis har förra konsumentministern Ann-Christin Nykvist utnämnts till generaldirektör för Statens pensionsverk och Minoo Akhtarzand till samma post på Banverket. Moderaten Chris Heister och socialdemokraten Barbro Holmberg blev båda landshövdingar. Sedan hösten 2006 är totalt 16 av 45 nyutnämnda myndighetschefer kvinnor.

Peter Hultqvist, socialdemokratisk talesperson när det gäller utnämningsfrågorna, anser att regeringen saknar stuns i jämställdhetspolitiken där könsfördelningen bland de nya statliga cheferna är en viktig faktor.

–Jag är inte ett dugg förvånad över att det ser så här illa ut. Alliansen har en avog inställning till det här med att sätta upp tydliga mål om fifty-fifty. De vrider utvecklingen åt fel håll och verkar inte fatta att man måste hårdbevaka den här typen av frågor, säger Peter Hultqvist.

Stefan Attefall, kristdemokraternas gruppledare och ordförande i finansutskottet, är inte nöjd med utfallet så här långt. ”Svagt”, tycker han.

–Det borde åtminstone vara fem till, säger han.

Maud Olofsson konstaterar att män är mer på hugget att söka olika chefsjobb och att det därför blir färre sökande kvinnor att välja bland. 70 procent av dem som tackar nej är dessutom kvinnor.