Vi kunde ha varit i Afghanistan. En svensk militär observationsgrupp är på besök. Afghanen Akbar Faiez tar emot i dörröppningen. De svenska soldaterna snörar upp kängorna. Efter en välkomnande gest mot kuddarna slår de sig ner i strumplästen med vapnen inom räckhåll.

–Hej, mår ni bra? En av de unga svenskarna tolkar från den persiska dialekten dari.

–Tack, vi mår bra. Hur är det med familjen? frågar chefen, löjtnant Andreas Poppius.

–Bara bra. Det är unga pojkar ni har med er, säger Akbar Faiez.

–Ja, de är unga, men de är mycket duktiga, svarar Andreas Poppius.

Platsen är Försvarets tolkskola. De unga pojkarna är värnpliktiga, löjtnant Poppius är militär instruktör och Akbar Faiez lärare i dari.

Värnpliktiga David Asker från Karlstad och Anders Fridén från Göteborg är knappt halvvägs in i den årslånga utbildningen men klarar ändå hjälpligt tolkningen.

Tolkskolan startade 1957 och har länge setts som en elitutbildning. Värnpliktiga med landets högsta betyg sändes hit, lärde sig ryska och hamnade sedan på ledande positioner i det svenska samhället. Sedan 1982 är det frivilligt för värnpliktiga att söka hit. Under det kalla kriget valde många begåvningar tolkskolan för att slippa åka till Boden.

Idag är tolkskolan en spjutspets i det nya svenska insatsförsvaret – men trots det blir urvalet av elever allt mindre. Idag räcker det med att fylla i en mönstringsblankett på internet för att slippa värnplikt. Och allt färre känner till tolkskolan. Skolan har kapacitet för 40 studenter men har endast runt 20 elever.

–Förr var det få som föll ifrån under utbildningen, de hade studiekapacitet. Men förra året hade vi 13 elever som avbröt utbildningen. Endast fem genomförde den, säger skolchefen Stefan Kindblad bekymrat.

Trots de högsta gymnasiebetygen i språk kan det brista i förkunskaper och motivation. Därför skickar skolan nu ut grammatikböcker i förväg för att eleverna lättare ska kunna ”knäcka” språken,detta läsår arabiska, persiska och dari. Studietakten är hård: tolv timmar per dag sju dagar i veckan, prov varje fredag och en hemresa per termin.

–Det eleverna har gemensamt är att de har en fenomenal förmåga att lära sig språk. Talar vi om personer som klarar att jobba intensivt – då är det en elitskola, säger huvudläraren Thomas Rosén.

Förslagen att avskaffa mönstring och värnplikt för att ersätta dem med ett frivilligt system tror ingen här på. Kunskapen om försvaret är dålig i samhället och andra karriärer lockar.

–Vi trivs väldigt bra. Men jag fick först höra talas om tolkskolan av mönstringsförrättaren som undrade om jag var intresserad av att utbildas till förhörsledare, säger Anders Fridén.

David Asker fyller i:

–Jag är ganska säker på att jag inte hade stått här om det inte varit för mönstringen.

–Vi vill ha kvar en allmän mönstring som upplyser de värnpliktiga om vilka möjligheter som finns i Försvarsmakten. Därefter borde det vara en kortare militär grundutbildning, säger skolchefen Stefan Kindblad som ser positivt på att sedan anställa soldater.

Många värnpliktiga på skolan vill göra utlandstjänst i ett halvår, möjligen ett år. Men de är skeptiska till att skriva anställningskontrakt på 4–6 år, vilket försvarsledning och politiker planerat. Försvarsmakten är helt enkelt inte tillräckligt attraktiv för dessa begåvade ungdomar med toppbetyg, examen härifrån samt hela livet framför sig.

–Det är för lång tid. Jag skulle inte vilja ha den här arbetsgivaren med ständiga omorganisationer där man inte vet vad som händer, säger Anders Fridén.