Murtaza Bigzad var 16 år när de utländska trupperna rullade in i Afghanistan. I dag jobbar han som tolk åt den svenska styrkan i Mazar-e-Sharif, som sedan sex år tillbaka utkämpar en dragkamp med motståndsgrupper som håller till på landsbygden. Han säger att hans ansikte är känt både bland afghanerna som stödjer Isaf, och bland de som vill att talibanerna återtar makten. Nu vill Murtaza Bigzad och gruppen på sammanlagt 24 tolkar, som jobbar med svenskarna i Mazar-e-Sharif, få asyl i Sverige. Anledningen är att de fruktar för sina liv efter 2014 när Isaf planerar att minska trupperna.

De afghanska tolkarna lämnade i mitten av juli in en asylansökan till ambassadkontoret på den svenska basen i Mazar-e-Sharif, där de vädjar om att inte ”lämnas till vårt öde och en ofrånkomlig massaker.”

– Talibansympatisörerna blir hela tiden fler i Mazar-e-Sharif, och vi räknar med att de kommer att döda oss när Isaf drar sig tillbaka, säger Murtaza Bigzad.

Ingen kan säga något om hur situationen ser ut då, men sedan den svenska styrkan kom till platsen har området inte blivit säkrare. Under de senaste månaderna har svenska soldater hamnat i strid minst en gång i veckan, enligt överstelöjtnant Per Carlsson, ställföreträdande chef för den svenska styrkan i Afghanistan.

– Det är förhållandevis stabilt, men jag skulle inte påstå att det är bättre än förra året, säger Per Carlsson.

De dödar oss när Isaf drar sig tillbaka.

Tolken Murtaza Bigzad.

Varje dag lämnar soldaterna basen för att patrullera närområdet och byarna. Per Carlsson säger att säkerhetsläget skulle bli ännu värre utan hjälp från de lokalanställda tolkarna. Anledningen är att de flesta afghanska regeringssoldater och vanliga civila inte förstår engelska, och att soldaterna därför inte skulle kunna kommunicera tillräckligt utan dem.

–Jag skulle vilja påstå att de är oersättliga för att vi ska kunna bedriva operationer på ett effektivt sätt. Kan vi inte prata med civilbefolkningen förbrukar vi bara en massa diesel när vi är ute och kör, och kommer hem utan tillräcklig information, säger Per Carlsson.

Murtaza Bigzad, som jobbat på fältet sedan 2007, menar att förtroendet för Isafstyrkorna har försämrats kraftigt de senaste fem åren, till följd av sönderkörda åkrar, amerikanska koranbränningar och nattliga räder, och att det numera är vanligt att invånarna ute i byarna förolämpar de svenska soldaterna.

–De beter sig rätt annorlunda mot oss jämfört med 2007 och anser att både vi och svenskarna är hedningar, säger han.

Biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén, verksam i landet sedan 1982, säger att motståndsgrupper dödar afghaner som arbetar med Isaf i de södra delarna av landet, där talibanerna har fått ett allt större inflytande.

–Det räcker med att titta på hur det var förra gången talibanerna tog över, då var det rätt många som strök med. Det handlade om att göra upp med gamla oförätter. De som arbetat ihop med Isafstyrkorna har naturligtvis rent symboliskt representerat något som för många talibaner är förhatligt, säger SAK:s generalsekreterare Torvald Åkesson.

Samtidigt är det första gången som asylsökande från Afghanistan pekat på just ett samarbete med utländska styrkor som ett skäl till att få stanna i Sverige, enligt Migrationsverket. Lennart Eriksson, verksamhetsexpert på Migrationsverket, säger att ett sådant argument väger tungt i en bedömning om uppehållstillstånd.

–Om talibanerna tar makten i Mazar-e-Sharif lär de vara väldigt intresserade av att ta reda på vilka som har jobbat tillsammans med svenska trupper. Om man har en anknytning till den nuvarande regimen eller svenska trupper kan man vara illa ute, säger Lennart Eriksson.

Migrationsverket har ännu inte tagit ställning till tolkarnas asylansökan. En försvårande omständighet i en framtida behandling är att talibanerna just nu inte bedöms vara tillräckligt starka i Mazar-e-Sharif för att tolkarna ska få asyl med hänsyn till säkerhetsläget, samtidigt som Migrationsverket aldrig ger uppehållstillstånd till en hel grupp på samma gång, eller ens i förebyggande syfte. Lennart Eriksson säger att det i så fall krävs en lagändring. Även Försvarsmakten menar att det är upp till regeringen och riksdagen att besluta om de afghanska tolkarna.

–Det är i grunden ingen försvarsmaktsfråga, det måste komma till ett politiskt policybeslut. Det handlar om vår invandringspolitik och en massa andra saker som Försvarsmakten inte kan påverka, säger överstelöjtnant Pär Dahlbom, operationsledare på Försvarsmaktens insatsstab.