Ingen annan studie har visat liknande resultat. Att många barn i Ukraina, Ryssland och Vitryssland drabbades av cancer i sköldkörteln efter katastrofen är helt klart, men utanför dåvarande Sovjetunionens gränser har ingen kunnat hitta några effekter.
- Därför blev vi så förvånade när vi först fick fram våra resultat. Men det finns en generell stråleffekt, som vi tolkar det. Hur vi än gör, vilka statistiska mått vi än använder, vilka grupper av cancerformer vi än tittar på, så ser vi effekter, säger Martin Tondel, specialistläkare och forskare vid avdelningen för yrkes- och miljömedicin vid Linköpings universitet.
Han är en av forskarna bakom studien, som är publicerad i spansk-brittiska tidskriften Journal of Epidemiology and Community Health. Sammanlagt följdes 1 143 182 personer bosatta i Sveriges sju nordligaste län 1988-1996. Drygt 22 400 av dessa drabbades av cancer.
Forskarna tittade på hur mycket radioaktivt nedfall, främst cesium 137, som föll ned över länen under de ödesdigra regnen den 28 och 29 april 1986 och jämförde detta med antalet registrerade cancerfall. Statistiken delades upp på församlingsnivå för att få fram lokala effekter.
Personer som bodde i samma region men i församlingar som inte blev radioaktivt smittade fungerade som jämförelsegrupp.
Forskarna fann att risken för cancer ökade successivt i takt med mängden radioaktivitet. I den hårdast drabbade församlingen var risken 20 procent högre än normalt.
- Vi tolkar resultaten som att den extra stråleffekten skyndade på tumörer som redan var på gång, snarare än att den gav upphov till nya tumörer, säger Martin Tondel, som hoppas att andra forskargrupper nu kommer att titta närmare på resultaten.
På Strålskyddsinstitutet (SSI) är man mycket skeptisk till forskargruppens slutsatser, inte minst på grund av att de går på tvärs med tidigare studier, som beräknat att cirka 300 svenskar kommer att drabbas av Tjernobylrelaterad cancer under perioden fram till 50 år efter olyckan.
Den 26 april 1986 havererade reaktor nummer fyra vid kärnkraftverket Tjernobyl. Först två dagar senare blev olyckan känd utanför dåvarande Sovjetunionens gränser då personalen vid svenska Forsmark hittade förhöjda strålvärden vid en rutinkontroll.
I Sverige drabbades Gästrikland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland och Västmanland hårdast av det radioaktiva nedfallet. I den aktuella studien ingår också Norrbotten och Jämtland.
Personer i de värst drabbade områdena uppmanades i samband med olyckan att inte äta svamp, vilda bär, insjöfisk eller vilt- och renkött. Samernas rennäring drabbades hårt av ekonomiskt bakslag. Nästan tio år efter olyckan kasserades fortfarande tusentals renar på grund av för höga strålningsvärden.
