- Min handläggare på Migrationsverket sade till mig att jag skulle betala 50 000 kronor för att få permanent uppehållstillstånd, säger en anonym man till SVT:s Sydnytt.

Han uppger att han redan i maj 2008 slog larm om att han uppmanats att betala mutor. Hans handläggare på Migrationsverket då var en av de båda tjänstemän som i dag gripits, misstänkta för grovt mutbrott.

Han gjorde en polisanmälan i maj 2008, men ärendet lades ner. Han gjorde senare även en anmälan till Migrationsverket, men fick ingen reaktion, rapporterar SVT.

- Det här är oerhört tråkigt. Det är inte bra för myndighetens anseende och inte heller bra att det kan förekomma sådan här verksamhet, säger Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson till TT.

Uppehållsrätter ges till EU- och EES-medborgare, samt deras anhöriga, så att de får vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd. De inblandade har utrustats med pass som gav sken att de är bulgariska medborgare.

De misstänkta brotten ska ha begåtts fram till 2008. En av de misstänkta slutade på verket 2008 och den andra är tjänstledig.

- Problemet med den här typen av brottslighet är att det inte finns något offer som har anledning att gå till polisen. Till sin natur är sådana brott de svåraste att upptäcka, säger Danielsson, som tidigare var Säpochef.

Omfattningen är än så länge oklar, enligt förundersökningsledaren, statsåklagare Nils-Eric Schultz.

- Vi får väl se vad vi får fram nu de närmaste dagarna, säger han.

Schultz tror inte att utredningen stannar vid vad som hittills framkommit i muthistorien - två huvudmisstänkta och sex ytterligare misstänkta.

- Jag har svårt att tro att det slutar med detta, säger han när TT möter honom i Malmö.

Utredningen fortsätter hos Migrationsverket. På torsdag beslutar Schultz om de två huvudmisstänkta ska begäras häktade.

- De övriga blir en fråga för Migrationsverket. De befinner sig ju i Sverige under falska identiteter, säger han.

Samtidigt skriver Dagens Nyheter om en annan del av migrationssystemet där tillstånd kunnat köpas. Artikeln gäller arbetstillstånd, som gått att köpa genom arbetsgivare som presenterat en korrekt dokumentation till Migrationsverket.

Polisen kan också vittna om att arbetstillstånd är till salu.

- Vi vet att det förekommer både att man betalar för själva arbetstillstånden för att göra någon form av skenavtal, men också att man faktiskt får ett arbete, men med sämre betalning, säger Sören Clerton, chef för Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet.

LO:s utredare Thord Ingesson säger till tidningen att man uppskattar att minst hälften av de arbetare som fått tvååriga arbetstillstånd har betalat för dem. Prislappen ska ligga på mellan 30 000-40 000 kronor upp till över 100 000 kronor.

Organisationen Papperslösa Stockholm vittnar om att många arbetsgivare inte lever upp till de arbetstider och löner som de uppgett både till Migrationsverket och arbetaren. I praktiken kan det innebära att vissa blir i stort sett livegna i förhållande till arbetsgivaren.

Hotell- restaurangfacket (HRF) vittnar om hur arbetskraftsinvandringen från tredje land utnyttjas.

- Vi har sett många exempel på något som liknar människohandel. Företagen skriver avtal med Migrationsverket, förbinder sig att betala en viss lön, enligt kollektivavtal, men sedan betalar de inte den lönen, säger HRF:s förbundsordförande Ella Niia till TT.

Migrationsminister Tobias Billström (M) vill inte kommentera fallet med de två anställda på Migrationsverket i Malmö som misstänks ha sålt uppehållsrätter.

- Det pågår en polisutredning, jag vill se vad den leder till först.

När det gäller arbetstillstånd tycker han att Migrationsverkets arbete för att förebygga missbruk fungerar allt bättre.

- Migrationsverket har infört skärpta kontroller av vissa branscher. Det arbetet har gett resultat och minskat missbruket. Antalet arbetstillstånd har blivit färre, för att oseriösa arbetsgivare inte längre söker tillstånd.

Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

V 19 | Hur lyckades hon ta sig ut?

V 18 | Hur länge varade matriarkatet?

V 17 | Till vilket land hörde Bangladesh?